Backagård (Kullagård) och Backen i Gunnarp socken

Gunnarp socken

Avfotograferad sida från Gunnarps sockenbok. Den översta röda pilen visar Lunnagård där min ana Olof Jönsson föddes. Han var den första av mina anor att bosätta sig i Backagård. Pilen i mitten visar byn Gunnarp och någon av de utmarkerade husen där är Backen och Kullagård. Vilka vet jag inte.

I halländska Gunnarp socken har anor på både min morfar och mormors sida levt. Det visade sig också att mormor och morfar faktiskt var släkt om än på långt håll.

Den gård eller kanske gårdarna som framförallt dyker upp på min mormors sida är Backagård och Backen.  Där har mormors släkt bott i flera generationer. De här gårdarna låg i byn Gunnarp i närheten av kyrkan. Enligt den lista över gårdar som finns på Hallands släktforskarförenings webbsida så bestod byn Gunnarp av sex gårdar. Backagård var på ett 1/2 mantal. Andra namn på gården var Gunnarp 6, Per Svensgård och Kullagård. Backen var mindre och var på 1/4 mantal och kallades också Gunnarp 4, Karl Gunnarsgård eller Ängatorpet. Vilken gård mina anor bodde på är lite oklart, troligtvis var det på båda gårdarna. Hur gårdsnamnen anges i kyrkböckerna är ganska förvirrande. Det stämmer inte riktigt när jag jämför uppgifterna i Gunnarps sockenbok, husförhörslängder och mantalslängder. I husförhörslängderna nämns i princip endast Backagård.  Tittar man däremot i mantalslängderna så finns Backagård nämnd i slutet på 1600-talet och början på 1700-talet, senare är det bara Backen och Kullagård som jag hittar.  Det verkar som att det periodvis var en och samma brukare för båda gårdarna och det är kanske därför det blir så förvirrande. De bodde i Backen men brukade även jorden i Kullagård. Kanske tyckte prästen att det var en smart idé att skriva ihop namnen och därför står det att de bor i Backagård i husförhören.

Den första i släkten som jag vet bodde på någon av gårdarna var Olof Jönsson som nämns i Gunnarps första kyrkobok som sträcker sig över perioden 1688 till 1731. Det är en ministerialbok där födda, vigda och döda anges gårdsvis. I boken står gården som Gunnarps Backagård. Olof föddes senare delen av 1600-talet, kanske omkring 1670. Han gifter sig med änkan Elin Torbjörnsdotter i Backagård år 1702 och anges då inflytta från Lunnagård som var en annan gård i socknen. År 1702 är alltså första gången såvitt jag vet en ana till mig bor i Backagård eller Backen som det kanske egentligen borde vara. Elin verkar vara betydligt äldre än Olof, kanske så mycket som 30 år äldre. Man kan ju undra om det var kärlek eller om det handlade om ett praktiskt arrangemang.  Olofs bror Anders hade nämligen tagit över Lunnagård så kanske var detta ett sätt för Olof att få en gård.

I tidigare mantalslängder exempelvis för åren 1688 och 1701 så benämns gården Backagård. Men i mantalslängderna för åren 1729, 1730, 1731 och 1732 och 1735 finns Olof Jönsson i Backen. Ingen verkar bo i Kullagård. Från 1730 står det något om Olof Jönsson under Kullagård. Kanske att han brukade gården? Hustrun Elin dog 1731 och anges då vara 98 år.  Jag vet inte om det kan stämma men Olof och Elin fick åtminstone aldrig några barn. Nästkommande år gifter han om sig med Anna Gudmundsdotter som i stället måste varit mycket yngre än honom.  De hinner bara vara gifta några år innan han dör men de hann få två barn. Endast ett av dem överlevde och det var min ana Jöns. Olof dog någon gång före 1736. Jag har lusläst Gunnarps dödbok men inte lyckats hitta hans dödsnotis. Det verkar som att prästen missat att anteckna hans död eller så dog han någon annanstans. Hans hustru står som änka i mantalslängden för år 1736 så antagligen dog han 1735. Olofs änka gifter om sig i maj 1737 med en annan Olof som hette Svensson i efternamn. De fortsätter att bruka Backen . I 1750 och 1760 års mantalslängd finns de i Backen men det ser också ut att stå något om att Olof i Backen brukar Kullagården. I mantalslängden 1770 har Jöns Olofsson som alltså var son till den första Olof,  tagit över Backen och det står också under Kullagården att han brukar den gården.

I mantalslängderna för år 1779, 1780 och 1784 så är det Jöns som brukar Backen. Jag har inte lyckats hitta Kullagården. År 1785 står Jöns under Backen men det står också antecknat under Kullagård ”Jöns Olofsson på Backen br[ukar]”.

Den första riktiga husförhörslängden för Gunnarp börjar 1784. I den nämns bara Backagård och brukaren där är Jöns Olofsson . Enligt Gunnarps sockenbok var Jöns brukare av Backen men i husförhörslängden nämns varken Backen  eller Ängatorpet som också ska ha varit ett annat namn för Backen. Fast som jag förstår det så var Ängatorpet snarare ett torp under Backagård.   I nästa husförhör som sträcker sig över åren 1788 till 1790 nämns bara Backagård men nu finns även Ängatorpet med. I husförhören fram till 1818 nämns bara Backagård och Ängatorpet.

Jöns fick också en son som döptes till Olof. Han föddes 1767 i Backagård enligt födelseboken.  Olof Jönsson blev brukare av gården Backen ( Gunnarp 4) från början av 1800-talet enligt Gunnarps sockenbok (han står dock under  Backagård i husförslängderna). Han friköpte sedan gården och blev också ägare till Kullagården, Gunnarp 6.

Från husförhöret som börjar 1822 nämns att Backagård är nummer 4 och att Ängatorpet och backstugan Toften är under Backagård. Så står det i husförhören fram till 1835. I husförhörslängden för åren 1835-1847 dyker plötsligt Kullagård upp. Backagård anges som nr 4 och Kullagård som nr 6. Ängatorpet finns också med. Även i nästa husförhör (1847-1853) anges gårdarna och torpet.

Laga skifte skedde i Gunnarp år 1854. Vid den här tiden var det Olofs son Olaus Olsson som brukade gården Backen. Vid Laga Skifte  flyttades gården Backen (Gunnarp 4:1). Den nya platsen blev på gränsen mot Skåpanäs i Mårdaklev socken. I slutet av 1850-talet flyttade Olaus son Olander till den nya boplatsen medan Olaus och resten av familjen blev skrivna på Kullagård d.v.s Gunnarp 6 (även kallad Backagård). Troligen låg husen i Kullagård och Backen alldeles intill varandra. Den enda gården i byn som hade kvar husen på sin gamla plats efter Laga skifte var Kullagård.

I husförhörslängden som följer efter Laga skifte (för åren 1853-1860) finns Backagård i ortsregistret men man kommer då till Gunnarp nr 6 Backen. Backen finns också med som nr 4.  En hänvisning görs till Backagård. Även Kullagård finns med som nr 6. I nästa husförhörslängd för åren 1860 till 1862 står både Backagård och Kullagård som nr 6. Nr 4 finns inte.

Så hur ska man sammanfatta detta, vilken gård bodde de egentligen på? Rimligast är väl att gå på det som står i mantalslängderna. Även om det står Backagård i alla husförhörslängder fram till Laga skifte så är det nog Gunnarp nr 4 Backen som måste vara den rätta gården.  Troligen bodde ingen på gården Kullagård under väldigt lång tid (mer än 100 år?) men mina anor brukade den gården på ett eller annat sätt. Först efter Laga skifte flyttade mina anor faktiskt till det riktiga Backagård eller Kullagård. Kanske är det, som jag skrivit ovan, faktiskt prästen som förvirrat till allt genom att ange att familjen bor i Backagård fast det i själva verket är Backen.
Källor: Gunnarps husförhörslängder, mantalslängder, Gunnarps sockenbok

 

Publicerat i Mormors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

Farmors DNA

Under julledigheten topsade jag min farmor. För någon dryg månad sedan kom resultatet på min farmors Familyfinder-test. Och lyckligtvis är vi släkt…😀.   Men jag vet inte om jag blev så mycket klokare, snarare skapar det ännu flera frågetecken. Några av de träffar som jag var övertygad om hade med min mammas släkt att göra visade sig höra till min farmors släkt. Även bland farmors anor finns finska träffar och träffar med anor i Västerbotten. Även några norska träffar dök upp.

En träff som jag angetts vara släkt med i spannet 3rd-5th cousin och som jag verifierat som 9th cousin på min mammas sida visade sig även vara släkt med min farmor. Hur vi är släkt där vet jag inte ännu.Både farmor och jag anges vara släkt med träffen i spannet 3rd-5th cousin. Jag och träffen delar  88cM med longest block på 14 cM medan  farmor och träffen delar 48 cM med longest block på 14 cM. Detta tyder på att vi är släkt på två sätt eftersom jag delar mer DNA med träffen än farmor.  Jag har också hittat ytterligare några personer där jag delar mer DNA med personerna än vad farmor gör. Vilket måste betyda att släktskapet finns på både min farmors och antagligen min mammas sida. Kan ju komma från farfar också förstås men om jag tittar på var i Sverige träffarna har sina anor så lutar det åt mammas sida.

Farmor har flera träffar med anor i Jönköpings län. Såvitt jag vet har hon inga anor där men jag har en teori om att dessa kan bero på en fader okänd. Så det ska jag gräva mer i.

Jag kunde ganska snabbt hitta släktskap på några träffar på min farmors kit. Extra kul var att kunna verifiera ett par träffar på min Lindgren-släkt från Locknevi. Dessa DNA-snuttar finns inte alls hos mig eller åtminstone är de så korta att de inte ger någon matchning. Fyra personer har jag lyckats verifiera på denna släktgren och det finns ett par till som jag håller på att kolla som borde höra till denna gren.

Även släktskapet till mina kolare i Ingsån som jag skrivit om tidigare har kunnat verifieras. Inte heller detta DNA verkar finnas kvar i någon större mängd hos mig eftersom jag inte har träff på denna person.

I dagsläget (17 mars) har farmor 10-talet träffar mer än mig, drygt 690 stycken. Sedan hennes resultat kom i början på februari så har hon fått ca 100 nya träffar så man märker att det är många som testar sig. Hon har också fler uppskattade ”nära träffar” (2nd-4th cousin) jämfört med mig.

Så långt har jag lyckats verifiera 8 träffar med mig inräknat på farmors kit.

Fortsättning följer…

 

Publicerat i DNA-släktforskning, Farmors sida av släkten | Märkt , | Lämna en kommentar

Hur komplett är min släktforskning?

Inte för att släktforskning går ut på att samla namn men det kan ju ändå vara lite kul att se om man gör framsteg. På en amerikansk släktforskningsblogg hittade jag ett sätt att se hur komplett ens släktforskning är. Det kan man göra genom att räkna ut ett s.k. ancestor score. Det man gör är att jämföra antalet möjliga anor i varje generation med antalet man har lyckats hitta. I det s.k ”ancestor score card” brukar man ha med 10 generationer men man kan förstås göra som man vill. Tio generationer är ungefär 300 år om man räknar en generation som omkring 25 år.

Såhär blev mitt resultat:

Generation        Släktskap      Möjliga anor        Identifierade anor                %
1                                  Jag                                1                                    1                            100%
2                           Föräldrar                          2                                   2                            100%
3                  Far-morföräldrar                   4                                   4                            100%
4                            osv.                                   8                                   8                            100%
5                               —                                  16                                 16                            100%
6                              —                                   32                                 30                           93,8%
7                             —                                    64                                 56                           87,5%
8                             —                                   128                                108                          84,4%
9                            – –                                   256                                160                         62,5%
10                          —                                    512                                 167                         32,6%

Den totala summan möjliga anor är 1023 stycken. Mina identifierade anor är 552 till antalet. 552/1023= 0,539 d.v.s mitt ancestor score är 54 %.

Jag har 100% i mina fem första generationer. I generation 6 dyker två av mina fader okänd upp vilket ger att jag hittat 93,8% av mina anor. I generation 7 tillkommer en anförlust på grund av ett kusingifte och identifierade anor sjunker till 87,5%. I generation 8 tillkommer ytterligare en anförlust på grund av kusingifte. I generation 9 och 10 sjunker identifierade anor till 62,5 och 32,6%. Anförlusterna går ju inte att göra så mycket åt men en fader okänd hoppas jag på att lösa så småningom.

 

Publicerat i Allmänt om släktforskning | Lämna en kommentar

Mina DNA-träffar – två år senare

Nu är det lite mer än två år sedan jag skickade in mitt DNA till FamilytreeDNA (FTDNA). Vad har då hänt sedan dess? När det gäller antalet träffar/matchningar så har jag tre gånger så många än för två år sedan. DNA-smittan breder ut sig 😀. Jag har nu  (4 mars) 662 stycken träffar varav 17 stycken är som jag kallar det ”nära träffar” d.v.s släktskapet är uppskattat till 2nd-4th cousins.  Av dessa 662 träffar har jag lyckats verifiera släktskapet för sju.  Alltså cirka en procent av alla träffar. Det kan ju tyckas lite torftigt. Fem stycken av dessa är på min mammas halländska anor, en på min morfars skånska anor och så en på min farmors småländska anor. FTDNA:s uppskattade släktskap har stämt hyfsat bra. De släktskap jag lyckats hitta inom spannet 2nd-4th cousin visade sig vara 4th cousin. Någon var 6th cousin. Så man får räkna med att det ligger i nedre delen av spannet.  Fast jag har ett exempel där släktskapet angavs till 5th-remote men vi i själva verket var 4th cousin så det kan slå åt båda håll. 

Trots att jag bara lyckats verifiera någon procent av alla matchningar så kan jag ändå i många fall ana mig till på vilken släktgren vår gemensamma ana bör finnas. Men en del är helt obegripliga. Jag har några utländska träffar som inte har en enda svensk i sitt släktträd. I en del fall kan det förstås bero på att de inte forskat tillräckligt långt bak men en del har flera generationer bakåt och ändå ingen svensk. 

Några andra träffar som sticker ut:

🔴Finska träffar och träffar med anor i AC-län: Mina finska träffar och träffar i AC-län dvs Västerbotten kan jag inte riktigt förklara. Det är väldigt många med anor där som testat sig och dna:t är väldigt konserverat pga att man gift sig med släktingar. Så släktskapet är troligtvis längre bort än vad FTDNA anger.  Jag har en möjlig men obekräftad gren in i Bure-ätten via finländska präster. Kan det vara det? Jag har även en gren på min farmors sida som går upp till Jämtland.

🔴Norska träffar: De norska träffarna tror jag har med mammas farmors bohuslänska gren att göra. Jag har inte lyckats verifiera en enda ännu. Jag har inte heller lyckats verifiera någon av träffarna med anor i O-län. 

🔴Blekinge (K-län): Såvitt jag vet har jag inga anor i Blekinge men jag har ju anor i Skåne och de levde i den del av Skåne som inte är så långt ifrån Blekinge.  Jag har heller inte kommit särskilt långt på min skånska gren pga att det inte finns några kyrkböcker så det finns förstås en möjlighet att de kom från Blekinge längre tillbaka i tiden. Det finns dessutom en fader okänd bland de skånska anorna. Kanske är det han som ger dessa träffar.

🔴Älvsborgs län (P-län): Jag har några nära träffar som har anor i P-län (Älvsborgs län). Jag har hittat några grenar bland mina halländska anor som snirklar sig in i P-län via Halland. Dessa anor är hyfsat långt bak i min släktträd och förklarar inte riktigt vår nära träff. Vi kan förstås vara släkt på mer än ett sätt vilket gör att släktskapet anges närmare än vad det i själva verket är.

➖➖➖➖➖➖

DNA-släktforskandet har kanske ännu inte gett så mycket utdelning fast jag är ändå rätt nöjd med mina sju verifierade matchningar. 

Det här med DNA-forskning är väldigt spännande och beroendeframkallande. Spännande att logga in för att se om någon ny ”nära träff” trillat in. Men det ger snarare mer frågor än svar. Det visar ju inte minst alla mina ”mysko” träffar med anor på platser jag inte visste att jag hade anor. Det gör ju att jag helt enkelt måste testa flera släktingar för att kunna reda ut allt detta. Och en bit på väg är jag eftersom min farmor gick med på att testa sig men det får jag berätta om i ett annat inlägg. 

 

Publicerat i DNA-släktforskning | Märkt | Lämna en kommentar

 Mormor och morfar var släkt

Häromdagen när jag släktforskade så upptäckte jag att min mormor och morfar var släkt. Ingen fara, det var på väldigt långt håll. Det var väl kanske inte heller så förvånande med tanke på att båda har halländska anor som rört sig i ungefär samma område.

Det var när jag forskade på min mormors Gunnarps-anor som jag kom på det. På hennes raka farslinje hade jag kommit till Olof Jönsson. Jag hade varken födelse- eller dödsdatum på honom. När jag började söka efter det så hittade jag att han vid sitt första giftermål 1702 kom från Lunnagård. Där visste jag ju att släkt på min morfars sida bott. Och visst fanns det en massa Olof Jönsson bland hans anor? Jodå, denne Olof var bror till Anders Jönsson som finns på min morfars linje. Därmed fick jag också mormors raka farslinje enda till Olof Jönsson som dog i Lunnagård 1677 och var farfar till den första Olof Jönsson, han som gifte sig 1702.

Gemensam ana är alltså Jöns Olofsson som var pappa till Olof och Anders Jönsson. Det är 9 generationer bort på min mammas pappas sida och 8 generationer bort på mammas mammas sida. Mormor och morfar var alltså 8-männingar (tror jag det blir?) eller 7th cousin once removed som det heter på engelska.

Publicerat i Morfars sida av släkten, Mormors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

Busen Stam

För ett tag sedan publicerade Stadsarkivet 

 

 

Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

Johan Hjorts bouppteckning

tjust-haradsratt-fiiia-18-1790-1790-bild-602-sid-1107

En sida från Johan Hjorts bouppteckning (Bild från Arkiv Digital http://www.arkivdigital.se )

Båtsmannen Johan Hjort har jag skrivit ett inlägg om tidigare. Hans dödsdatum hade jag tvetydiga uppgifter på. En uppgift jag hade var att han försvann i Ryska kriget 1789. Senare hittade jag i Odensvi husförhörslängd en anteckning om att han dog ca 1790 i Karlskrona.

Häromdagen när jag letade efter en bouppteckning så dök jag av en händelse på Johan Hjorts bouppteckning. Den berättade att han dog i Karlskrona den 7 maj. Jag har försökt hitta honom i Karlskronas amiralitetsförsamling dödbok men inget napp.

I bouppteckningen står också att hans arvingar var hans änka Kerstin Svensdotter och sju omyndiga barn. Tre var från hans första gifte; Johan, Olof och Cajsa och fyra från hans nuvarande gifte;  Anders, Anna, Stina och Maja Elisabet.

Det är en hel del saker som räknas upp men det är ganska svårläst tycker jag. Men jag kunde bland annat läsa att han ägde en blå jacka och att familjen hade två kor, en kviga, en kalv och en gris.

Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar