Karbenning – där alla verkar heta Mats eller Anna…

…Åtminstone om man tittar på min släktgren som bodde där i mitten på 1700-talet och bakåt.

Jag började nysta i en släktgren på min farmors farmors sida häromveckan. Denna släktgren levde i Västmanland och bland annat i Karbenning socken. Karbenning ligger i Västmanland på gränsen till Dalarna. Karbenning gränsar till socknarna Västerfärnebo, Norberg och Västanfors. Detta är en bygd präglad av bergsbruk. Socknens ändelse -benning är ett typiskt bergslagsnamn och betyder ungefär Karins hytta. Den första masugnen i Europa byggdes under 1100-talet i Lapphyttan som bara ligger några kilometer norr om Karbenning. Hyttan fanns kvar till sent 1300-tal.

I byn Olsbenning (Olofsbenning) i Karbenning föddes Margareta Andersdotter år 1767 som var min farmors farmors mormors mormor. Hon var dotter till Anders Isaksson och Anna Matsdotter. Hennes föräldrars anor finns framförallt i Karbenning men också i intilliggande socknar som Norberg, Västerfärnebo och Västanfors.

Mina anor är s.k bergsmän. En bergsman var ursprungligen (sedan medeltiden) en bonde som vid sidan av jordbruket producerade tackjärn i en masugn (hytta) och därmed också bröt järnmalm.

Det går att komma väldigt långt tillbaka i tiden i dessa socknar eftersom kyrkböckerna finns från mitten av 1600-talet och prästen har under en period skrivit väldigt långa dödsnotiser. Dessutom finns det en blogg som heter Bergsmän i Gamla Norbergs Bergslag som bl.a har publicerat ett dokument som behandlar alla bergsmän som bodde i byarna i Norberg, Karbenning, Västerfärnebo och intilliggande socknar. Där hittade jag väldigt mycket information om mina bergsmansanor. På vissa grenar ser det ut som att man kan komma enda ned mot 1400-talet.

 

Annonser
Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt , , | Lämna en kommentar

Johanna Beata Toresdotter, kusin och styvsyster på samma gång.

Kasper Bengtson hette min morfars farfars far. Han var gift med två systrar. Först med Britta som jag härstammar från. Med henne fick han endast sonen Bengt Karl, min morfars farfar. Britta dog ung, bara 30 år gammal, och han gifte då om sig med hennes syster Inger som blivit änka med en stor barnaskara. Kasper och Inger fick två barn tillsammans. Alla Ingers barn såväl som hon själv utvandrade till Amerika. Jag har sedan flera år tillbaka haft kontakt med en ättling där och därför fått en del information om vad som hände med barnen. Det barnet jag inte visste särskilt mycket om var Ingers äldsta barn, Johanna Beata Toresdotter. Hennes öde har jag inte grävt djupare i och inte heller något som min amerikanske släkting haft någon information om. Men så blev jag kontaktad av min distant cousin som undrade om jag hade möjlighet att kolla om hon verkligen utvandrade liksom alla hennes syskon.  Nedan fann jag om Johanna i de svenska husförhörslängderna.

Johanna gifte sig med muraren Anders Andersson i Slöinge den 2 mars 1866. Dagen därpå föddes deras första barn, August Teodor. Han dog dock samma år. Familjen flyttade sedan till Ryd i Abild socken där sönerna August och Johan Peter föddes 1867 respektive 1870. En period kommer Johannas bror, Carl Aron, och bor hos dem men han flyttar sedan till Danmark. Det verkar inte som äktenskapet var särskilt lyckligt för i senare husförhör anges att Johanna rymt till Amerika och lämnat man och barn. Att män rymde till Amerika har jag sett tidigare men inte en kvinna. Jag gissar att hennes syskon i Amerika måste hjälpt henne med pengar till biljett för jag har svårt att se hur en kvinna i smyg skulle kunna spara ihop till en biljett. Att hon lämnade sin man är en sak men hur kunde hon lämna sina söner? De kan inte ha varit mer än 10-12 år när hon for.

I husförhörslängden står det att Johanna Beata och hennes mans äktenskap upplösts av häradsrätten den 8 september 1884. Det finns också en anteckning om att Johanna Beata dött i Amerika år 1893.

När Johanna rymde till Amerika framgår inte av husförhöret men det var före 1884 åtminstone. Jag hittade dock senare en nedskriven släkthistoria som kommer från min amerikanske släkting. Där nämns en Hannah som var bosatt i Jamestown, New York och dit modern Inger kommer år 1881 och bor en period. Detta borde vara Johanna så jag antar att hon utvandrade omkring 1880.

Om Johanna gifte och skaffade fler barn i Amerika vet jag inte.

Johanna var för övrigt både min morfars farfars, Bengt Karl,  kusin och styvsyster.

Publicerat i Farmors sida av släkten, Morfars sida av släkten | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Kinnared

Kinnared är en socken i Halland som gränsar till socknarna Torup, Drängsered och Långaryd. Jag har många anor i Drängsered på min mormors sida och det har inte så förvånande dykt upp ett och annat gifte med personer från Kinnared. Jag har inte forskat särskilt mycket på dessa anor men när jag började gräva i det så hittade jag ännu fler Kinnareds-anor och det visade det sig att mina anor bott flera generationer i Kinnared. Kinnareds-anorna har jag hittat både på min mormors mors och fars sida.

Födelse-, vigsel- och dödbok visade sig finnas från slutet av 1600-talet för Kinnared. Med hjälp av dessa och av mantalslängder och bouppteckningar har jag lyckats kartlägga mina anor i Kinnared en bit ned på 1600-talet. Kinnared var inte en särskilt stor socken så det har underlättat en del. Med en liten socken blir det förstås en del giftermål mellan släktingar vilket har gjort det lite snårigt att bena ut släktskapen. Sen har det varit en del med samma namn att hålla ordning på.

Det är framförallt på tre gårdar i Kinnared mina anor bott. Nämligen Björsjö, Kollabo och Åmot. Anorna har även bott i Bohult Yttre och Yttergård men inte i lika många generationer som på de andra tre gårdarna. På alla de här gårdarna bodde anor till mig i slutet av 1600-talet. I vissa fall kom släkten att bo kvar i åtskilliga generationer framåt i tiden.

I Kollabo bodde Staffan Jönsson/Jonsson (f. ca1652- d. 1709) och Bengt Jonsson i slutet av 1600-talet. Jag tror att de var bröder och söner till Jon Erlandsson som nämns i mantalslängderna (f. 16xx- d. 1707). Jag härstammar både från Staffans son Anders (f. 1686- d. 1718) och Bengts son Erland (f. 1704- d. 1770). Staffan verkar varit gift två gånger. Först med Inger Larsdotter och från 1691 med Kerstin Bengtsdotter. Bengt var gift med Kerstin Åbjörnsdotter som var dotter till Åbjörn Persson i Yttergård. Bengt och Kerstin bodde först i Yttergård men flyttade sedan till Kollabo omkring 1707.

I Åmot bodde Nils Persson och Eskil Persson (- d. 1692) i slutet av 1600-talet. De var troligen bröder och söner till Per Staffansson som finns med i mantalslängden. Ett annat alternativ är att Eskils fru Kerstin Persdotter var dotter till Per Staffansson. Jag härstammar från både Nils dotter Pernilla och Eskils dotter Ingeborg.

Min äldsta ana i Björsjö som jag känner till idag är Per Bengtsson som bodde där omkring år 1700. Jag härstammar från hans son Staffan Persson.

Publicerat i Mormors sida av släkten | Märkt , | Lämna en kommentar

Mina DNA-träffar – 3 år senare

Det är nu drygt 3 år sedan jag fick resultatet på mitt Familyfinder-test. Jag har idag  1190 stycken träffar. Vid den här tiden förra året hade jag drygt 650 träffar så antalet har närapå fördubblats under året som gått. När jag fick mitt resultat den 18 februari 2015 så hade jag 179 stycken träffar så man kan minst sagt säga att testandet ökat lavinartat.

Av dagens träffar är 36 stycken uppskattade som 2nd-4th cousin. Sen har jag tre stycken närmare träffar, nämligen min mamma, pappa och farmor. Övriga anges som mer avlägset släkt. Eftersom att jag testat mina föräldrar har jag kunnat länka in dem i mitt släktträd och på så sätt fått röda och blå gubbar på en del träffar.

Jag har lyckats hitta släktskapet med 16 stycken av dessa. Den bästa träff jag har utöver min farmor och föräldrar är en släkting på min farmors sida som är 2nd cousin once removed d.v.s en syssling till min pappa.

Mina övriga test ser ut som följer:

Farmor: 1235 träffar varav  jag hittat släktskapet till 11 stycken.

Pappa: 1130 stycken träffar varav jag hittat släktskap till 16 stycken.

Mamma: 1517 träffar varav jag hittat släktskapet till 11 stycken

Publicerat i DNA-släktforskning | Lämna en kommentar

Nära träff på farmors kit

För några veckor sedan fick jag äntligen en nära träff på farmors kit. Så pass nära så att min farmor fick sina första sju röda gubbar (vilket indikerar att de träffarna kommer från hennes mors sida) när jag länkade in träffen i hennes släktträd. Det är alltså på hennes mors sida de är släkt och gemensam ana är Anders Peter Jönsson född 1811 i Östra Ed. Han var min farmors mormors morfar. Anders Peter var gift två gånger och träffen härstammar från en dotter som han fick i sitt andra äktenskap medan farmor härstammar från en dotter i första äktenskapet.

Publicerat i DNA-släktforskning, Farmors sida av släkten | Märkt , | 2 kommentarer

Ullared

När man hör ordet Ullared så tänker man förstås i första hand på ett visst stort varuhus. Långt långt innan något varuhus ens var påtänkt så bodde min släkt på några av gårdarna i socknen. Både släkt på min mormors och morfars sida har bott här.

För några veckor sedan fick jag hem den nya sockenboken om Ullared och där fanns mycket information som gjorde att jag kom flera generationer längre bak på några av mina grenar. Jag har verifierat uppgifterna i boken mot originalkällorna så gott det går.

Såvitt jag vet idag har min släkt bott på gårdarna Dughult, Hjärtared No 2 yttre och Kullen i Ullared.

På Hjärtared No 2 Yttre levde Anders Olofsson år 1581 som är en ana på mormors farfars sida. Anders var bondelänsman och nämndeman. Han ska ha varit gift två gånger. I första äktenskapet föddes åtminstone två barn. I sitt andra äktenskap med Kerstin Jönsdotter föddes min ana Jöns Andersson. På denna tid var Halland danskt och Kerstin ska ha kommit från den svenska sidan, kanske från Västergötland. Anders dog omkring år 1600. Efter hans död gifte hustrun Kerstin om sig. I domböckerna kan man hitta att Kerstin till tinget för att få arvsrätt. Hon fick avslag flera gånger men hon gav sig inte. År 1621 tog hon saken till domstolen i Köpenhamn och där fick hon äntligen rätt. Sonen Jöns tog då över denna gårdsdel.

På gården Dughult har släkt på morfars farfars sida bott. Här levde min ana Jöns Börjesson år 1591. Hans hustru hette Kerstin och de fick sonen Börje. Mina direkta anor bodde på gården i fem generationer.

Både i Hjärtared och Dughult har jag alltså alltså namnet på anor som var födda i mitten på 1500-talet, drygt 450 år sedan. På denna tid var Halland danskt.

Anor till mig har levt på ytterligare en gård i Ullared, nämligen Kullen. Här bodde också släkt på morfars farfars sida. Där var min ana Jöns Börjesson åbo från åtminstone år 1669. Deras dotter Gunilla fick dottern Bengta med Helge Persson. Bengta gifte sig med Per Nilsson och bosatte sig sedan i Tofta som låg i grannsocknen Fagered.

Källor: Ullaredsboken

Publicerat i Morfars sida av släkten, Mormors sida av släkten | Märkt , | Lämna en kommentar

Åbjörn Persson

Här är en liten sammanställning över ättlingar till en av mina anor med det speciella namnet Åbjörn. Åbjörn är ett fornsvenskt namn som verkar vara mest använt i Småland med i detta fallet har vi att göra med en hallänning. Början av namnet betyder spets, egg oro eller fruktan och slutet björn.

Åbjörn hette Persson i efternamn och levde på gården Lidhult i Drängsereds socken och föddes uppskattningsvis runt 1625. I Lidhult finns han med i den första mantalslängden från 1688. Gården brukas då av sonen Jöns fram till 1693 som då flyttar till Krogsered men Åbjörn bor kvar.  I mantalslängden finns han med fram till 1701, därefter har jag inte hittat honom. Han hade åtminstone två barn, Elin (f. 1648) och Jöns (f. 1655), vilka båda är släkt med mig på tre olika sätt på min mormors sida.

Elin gifte sig med Anders Ambjörnsson och fick med honom sonen David Andersson som jag härstammar ifrån. Denna gren blev kvar i Drängsered enda ned till min mormors mor, Ester Andersson, som föddes 1893. De bodde framförallt på gårdarna Bönabol, Hesterhult och Näs.

Sonen Jöns är jag släkt med på två sätt. Både genom hans dotter Börta och dottern Ingrid. Några generationer senare skulle deras barnbarns barnbarn gifta sig med varandra. Båda dessa grenarna lämnade Drängsered och de bodde sällan två generationer efter varandra på samma ställe. Dottern Ingrids gren hamnade i Krogsered medan grenen som utgår från Börta först hamnade i Ullared, därefter Gällared och slutligen i Gunnarp socken.  Min mormors farfars far, Olaus Olsson, härstammar från den ena systern och mormors farfars mor, Pernilla Persdotter, från den andra systern. De gifte sig år 1831.

Ytterligare ett par generationer och de två grenarna som utgår från Åbjörns barn, Elin och Jöns, går ihop genom att mormors far och mor, Karl Wilhelm och Ester, gifter sig 1921. Undra om de visste att de var släkt med varandra? Troligen inte. För de kan väl knappast haft koll på att de hade en gemensam ana 300 år tidigare.

På FTDNA har jag en träff där vi har en gemensam ana i Elin Åbjörnsdotter.

Publicerat i Mormors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar