Farmors fastrar, farbröder och kusiner

Farmor växte upp med sin mamma men träffade sin pappa Frits lite då och då. Enda gången farmor träffade sin pappas släkt var på hans begravning. Dock hade hon brevkontakt med sin faster Karin (Katarina) under sin uppväxt och det är från henne som hon fått fotona nedan. Tyvärr vet vi inte vilka alla personerna på fotona är mer än att det ska föreställa Frits syskon och syskonbarn bl.a.

Katarina var äldst av Frits sex syskon. På bilden ovan ses Katarina med sina döttrar Ulla och Aina.

Fyra kusiner 1934 Västerås

Fyra kusiner i Västerås år 1934

Bilden ovan ska föreställa fyra kusiner och vara tagen i Västerås 1934. Jag är ganska säker på att de två äldsta flickorna är Katarinas döttrar Ulrika  och Aina som vid den här tiden är 14 och 13 år gamla. Den enda av Frits syskon som hade två döttrar som kan stämma in åldersmässigt på de två yngre flickorna är Ernst. Ernst döttrar hette Inga och Ella Margareta och var 9 respektive 5 år när bilden togs.

 

Frits syskon och andra släktingar 1938

Bilden ska vara tagen 1938. Kvinnan i det vita förklädet som ligger i gräset är Frits syster Katarina.

 

Bilden ovan ska vara tagen år 1938. Kvinnan i det vita förklädet är Frits syster Katarina. Kanske är det hennes man Axel som ligger bredvid henne.

Frits och hans syskon och syskonbarn

Farmors pappa ligger i gräset längst ut till höger (År 1945)

Bilden ovan ska vara tagen  1945. Farmors pappa Frits ligger i gräset längst ut till höger. Bredvid honom med ett barn i knät är troligen hans syster Katarina. Katarina fick sitt första barnbarn år 1944 så kanske är det han som sitter i hennes knä. Kvinnan i blommigt skulle då kunna vara hennes dotter Aina som var mamma till pojken.

Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt , | Lämna en kommentar

Varför blev det Karlsson?

Nu har ju jag ett väldigt vanligt efternamn (Karlsson) men det kan ändå vara kul att titta bakåt för att se vem som var ursprunget till namnet och varför det blev just det.

I slutet av 1800-talet slutade man att använda sig av patronymikon dvs att ens efternamn bildades utifrån faderns förnamn med ändelsen -son eller -dotter. Gränsen för när man slutade med det är lite flytande så folk gjorde lite som de ville under en period.  Det var inte förrän 1966 som patronymikonet avskaffades i lag.

Farfars far, Karl Gustaf Fredrik, var den första som använde sig av efternamnet Karlsson. Men egentligen kunde det ha blivit något helt annat. Hans fars efternamn var Andersson. Flera av Karls syskon valde att använda efternamnet Andersson men inte Karl av någon anledning. Fadern var dessutom båtsman med namnet Styrman vilket också kunde varit ett alternativ. Jag har också sett att några av syskonen benämnts Styrman vid enstaka tillfällen i husförhörslängderna. Det verkade som att man bytte lite när man kände för det. Några av Karls bröder bytte efternamn till Linde vilket jag antar att de valde efter att de var födda i Linde socken.  Så Karl och hans syskon använde sig av fyra olika efternamn.

Så att det blev just Karlsson var inte så självklart då det lika gärna kunde blivit Andersson, Linde eller kanske Styrman.

Publicerat i Farfars sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

Min farslinje hör till I1

Resultatet på min pappas Y-DNA-test visade att han är av typen I-M253. Nils Nilsson som dog i Hjortsberga i Kronobergs län år 1755 ska alltså ha burit på denna haplogrupp om nu fäderna stämmer i min pappersforskning. I-M253 innebär att pappa har mutationen M253, vilken finns på en gren som sitter på huvudgrenen I1.  Den grenar sedan ut sig i en massa grenar/kvistar. Eftersom jag inte gjort ett så avancerat test så har jag bara kommit till grövsta grenen på trädet. För att få veta vilken kvist d.v.s den exakta haplogruppen på I1-grenen som min farslinje hör till måste jag göra ett djupare test.
Det är inte så förvånande att min farslinje hör till denna gren eftersom haplogrupp I1 är  den vanligaste typen av haplogrupp I i norra Europa. Den hittas framförallt i skandinavien och Finland där den hittas i över 35 % av Y-kromosomerna. I Sverige ska I1 finnas i ca 40 % av Y-kromosomerna.  I1 hittas på alla platser som invaderats av germanska stammar och vikingar och man tror att den uppstod för 4000-5000 år sedan i norra Europa.

Jag har just nu bara gjort ett Y37-test. På 12-markörsnivån har min pappa fått 17 träffar, på 25-markörsnivån fyra träffar och den just nu högsta nivån (37 markörer) finns fem träffar. Två av dem anges ha GD1. Båda verkar vara svenskar men bara en av dem har ett släktträd uppladdat och där anges att äldsta kända anan på fädernet var född i Östergötland.

Jag har gått med i gruppen för haplogrupp I på FTDNA och där anges följande för den grupp där mitt testresultat ingår: ”I1-Z59+ Z2041+ Z2040+ Z382+ Y5384+ confirmed or predicted”

Det innebär att min farslinje troligen hör till Y5384 men för att få veta med säkerhet behövs flera tester.

Såhär ser utvecklingen för ”min” gren ut förenklat så långt jag vet idag:
”Adam” ➡️…. ➡️ BT  ➡️ CT /🚶 ➡️CF ➡️ F ➡️ GJIJK  ➡️ HIJK  ➡️ IJK  ➡️ IJ  ➡️ I ➡️ I1

🚶= ”Out of Africa” ca 70 000 år sedan

Fortsättning följer…

Källor: Eupedia, Wikipedia, Svenskarnas och deras fäder

Publicerat i DNA-släktforskning | Märkt , | Lämna en kommentar

Kanske var det Anders Svensson från Marbäck

Maria Christina Andersdotter  föddes oäkta den 24 mars 1785 i Salem (AB). Moderns namn var pigan Anna Greta Johansdotter. Jag har sådan tur att faderns namn uppges i födelsenotisen. Anders Svensson var hans namn. Det står också att han kom från Småland. Med ett namn om än vanligt och en födelseort om än inte särskilt specificerad borde det väl inte vara alltför svårt att hitta denna Anders?

Jag har utgått ifrån att Anders också fanns i Salem men han kan förstås även bott i någon närliggande socken. Salem känns dock troligast och jag har tidigare gjort ett par försök att hitta Anders Svensson i Salems husförhörslängd men gett upp innan jag kommit igenom hela boken. Prästens handstil var inte den bästa och namnen är skrivna tätt så det har varit svårläst. Jag har också blivit avbruten av olika anledningar i mitt letande. Denna gång började jag bakifrån och efter inte alltför många sidor dök en Anders Svensson upp. Han var född 1759 vilket är en passande ålder då Maria Christinas mor var född omkring 1761. Det är antecknat att Anders inflyttade från Marbeck församling till Söderby krog i Salem år 1783. Det visar sig att det finns en Marbäck socken i Jönköpings län. Rätt namn, från Småland och boendes i Salem vid rätt tid. Det verkar ju väldigt lovande. Bara att plocka fram Marbäcks födelseboken för att se om någon passande Anders föddes det året. Det gör det faktiskt. Den 22 nov 1759 föddes Anders som var son till Sven Andersson och Hedvig Persdotter i Lerstugan. Nu måste jag bara följa denna Anders för att se om han flyttar till Salem. Oturligt nog börjar inte husförhörslängderna för Marbäck förrän år 1789 och då har ju Anders redan lämnat socknen om det nu är han som inflyttar till Salem 1783. Hans föräldrar finns heller inte kvar i Lerstugan år 1789. Jag lyckas dock följa Sven och Hedvig bakåt i tiden. Genom lite tur råkade jag hitta att Sven Andersson och hans hustru inflyttade till Marbäck från Flisby socken i mars 1758. Jag hittar sedan att de gifte sig i Askeryd socken 1752. Han anges då komma från Edhult och hon från Ägersjö. De får dotter Catharina 1753 i Askeryd och dottern Kirstin 1755 i Flisby socken. Detta hjälper mig ju inte att verifiera att deras son Anders flyttade till Salem. 

Om jag nu inte kan ta reda på om Anders i Marbäck åker till Salem så får jag försöka följa Anders i Salem framåt för att se om det kan dyka upp några ledtrådar. I husförhörslängden anges att Anders flyttar från Söderby krog omkring 1785 till något som heter Ekeron. Det enda jag kan komma på att det kan vara är Ekerö. Tyvärr finns inga in- och utflyttningslängder för den här tiden. Inte heller någon husförhörslängd för Ekerö finns för detta årtal. Så turen verkar inte vara på min sida i det här fallet.

Just nu verkar jag inte komma så mycket längre. Mitt hopp står till DNA. Anders finns 6 generationer bort i släktträdet från min farmor sett. Detta är inte alltför långt bort så det finns en chans att någon släkting till Anders skulle kunna matcha min farmors test. Min farmor har fått en hel del DNA-träffar med folk som har anor i Jönköpings län. Det finns inga kopplingar till Jönköpings län i min farmors släktträd såvitt jag vet inte idag. Men kanske är det just Maria Christina småländske far som är orsak till dem. Bara att hålla utkik efter någon träff med anor i Marbäck, Askeryd, Flisby eller däromkring för att förhoppningsvis kunna koppla ihop med med Anders. 

Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt , , | Lämna en kommentar

Kor på rymmen och arga kvinnor

Fardhem-KI-1-1733-1826-Bild-230-sid-29-

Från sockenstämmoprotokollet (Fardhem KI:1 (1733-1826) Bild 230 / sid 29). Källa: http://www.arkivdigital.se

Ibland har man turen att hitta information om sina anor på andra ställen än i de vanliga källorna som husförhörslängder och födelse-, vigsel- och dödböcker. När jag bläddrade i en bok med sockenstämmoprotokoll för Linde socken hade jag turen att hitta ett protokoll som gällde en ana till mig. Protokollet var inte helt lätt att tyda för mig som inte är så jättebra på att läsa gammal handstil. Men med en hel del hjälp av duktiga och hjälpsamma släktforskare så kom jag till slut igenom det 3,5 sidor långa protokollet. Det finns dock fortfarande några ord här och var som varken de eller jag lyckades tyda.

Först lite bakgrund om vilka personerna är som nämns i protokollet.
Händelsen utspelar sig en julidag år 1744 i Linde socken på Gotland (tänk att jag får en liten inblick i hur mina anor levde för 273 år sedan. Svindlande tanke!). Huvudpersonen är min ana Catharina Ingemundsdotter som levde mellan 1709 och 1791. Hon var gift med skolmästaren (lärare) Nils Jönsson (1704-1753). Nils och Catharina var min farfars farmors farfars morfar och mormor. De bodde på gården Autsarve (skrivs Ozarfve på gammalt sätt) i Linde. Vid tiden för händelsen var Nils  40 år och  Catharina 35 år.  På gården fanns sex barn. Äldsta barnet var Brita 15 år därefter kom Jöns 13 år, Maja 12 år, Margareta 9 år,  Catharina 7 år (min ana) och så yngsta barnet  Anna som var 2 år.

Den 6 juli 1744 infann sig skolmästaren Nils Jönsson  hos prästen (vilken jag förutsatt har skrivit protokollet men det kanske inte stämmer) för att berätta att hans fru blivit överfallen av Kerstin i Salands. Så inleds protokollet.

1744 d 6 Julii instälte Skolmästaren i Lunde Nils Olzarfwe sig hos mig, klagandes theröfwer, at hans hustru dagen förut blifwit af Cherstin Salands i Christen Salands stugu så swåra med otidighet och annan owett jämte skällsord öfwerfallen, at henne therigenom natten ther på Fasantsförgåts; det han föremenar sig kunna med Judit Odwalds och Jacob Hegwalds hustrus witnesbörder bestyrka. I anledning här af hölts, efter begäran, Socknstämma d. 15 dito, närwarade Pastor och Tutores, i Linde Klåckarstuga, tå

Den aggressiva kvinnan som angrep Catharina hette Kerstin Olofsdotter och ska enligt lite googling varit född 1689 och dog i Salands 1765. Hon var gift med Jakob Rasmusson (1683-1760). Christen i Salands som också nämns ovan är Christen Hansson (1709-1759). Han var gift med Brita Olofsdotter (d. 1766) som också har en stor roll i det som hände. Judith i Odvalds var gift med Catharinas äldre bror, Carl Ingemundsson (1699-1760). Jakob i Hägvalds är Jakob Olofsson (1714-) som var gift med Annika Larsdotter (1713-).

Elva dagar senare, den 15 juli, hölls sockenstämman i Linde klockarestuga och Catharina inkallades för att avge sitt vittnesmål. Hon berättade att hennes kor varit borta i två dagar. Hon hade då bett sin ena dotter att gå ut och leta. Dottern hittade inga kor men Catharina hörde korna råma (eller om det är koskällan som menas) och fann korna i en åker som hörde till gården Salands.

1:o Olsarfwens hustru, Cathrina Ingemunds doter, inkallades, at föredragne sit klagomål mot Cherstin Salands: hon berättade at som hennes kor 2ne dagar warit borta, hade hon befallt sin doter them at upsökia, men som barnet them icke igen finna kunde, hon…hem..: emellertid fick modern höra skället, och finner sina kor inneslutna uti Cherstin Salands åker, ther ifrån hon them utsläpper, togo sin gång öfver Salands gårdar, men blefwo ther utaf Cherstin mötta, i hwad afsicht wisste Cathrina….Gårdshustrun Brita Salands går therpå uth inkallar Cathrina i sin stuga, samt utgår at förmå Cherstin släppa korna fram. Äntel. sade Cathrina, at Cherstin inkom i Britas stuga och ther öfwerföll henne med sådant owett og skällsord, at hon af förskräckelse wart likasom utom sig sielf, och wiste altså icke hwad at säga om Cherstins hårda förfarande och warde upbörder: .hwar om Brita Salands lärare kunna bättre berättelse … Men så snart hon Cathrina hitkom, måste hon til Sängs, kände sig strax ondt, och när hon ther på …. henne fastande.

Därefter var det dags för Brita i Salands att avge sitt vittnesmål. Hon berättar följande:

Brita Salands, Christens hustru inkallades givande sit wittnesmål, at Cherstin inte wille släppa korna på gatan, utan slog grinden til sägandes korna skola war här. Brita gick in i sin stugu, Cherstin efter öfwerfallandes Olzarfwens hustru med warde.. slående händerna tilsammans under Catharinas näso, färsmädandes henne og hennes man, kallandes henne snålekåfwa, och honom Bympeln bägge tilsammans ….här med förföll Cathrina uti häpenhet med skalfwo och darrande sägandes: har i något mot min man, så tal honom til, hwi öfwerfaller I mig? Sedan Cherstin således med stort rop sit owett utöst hade, gick hon äntel. ut, och något ther efter Cathrina hem.

Kerstin strödde glåpord som snålekåfwa och Bympeln omkring sigKanske inget vi direkt skulle använda idag. Vad snålekåfwa betyder har jag inte hittat någon förklaring till men troligen något som syftade till att Catharina skulle vara snål. Bympel har flera betydelser:  1)  liten kagge eller träkärl (till tjära o. d.), 2) tjock och fet pojke,  3) lymmel.

Svägerskan Judit och Annika Larsdotter fann Catharina dagen efter i hennes säng vilket de får berätta om inför sockenstämman.

Carl Odwalds hstr Judith Larsdoter samt Jacob Hegwalds hstr Annika Larsdoter inkallades berättande att efr… funno Cathrina om fredagz middagen i sin säng, tå en owanlig blodgång natten förut ifrån henne gåt hade, finnandes therutinnan stora blod-lefwer och kläderna öfweralt besmittade, men liknelse till foster sågo the icke, emedan Cathrina sade sig icke wara än 8 weckor med fostret mera framgången.

Av beskrivningen ovan låter det som att Catharina fick ett missfall. Troligen var det inte det för i slutet av februari 1745 föder hon ett tvillingpar.

Sist kallades den anklagade in, dvs Kerstin Olofsdotter, för att avge sitt vittnesmål.

Jacob Salands hustru Cherstin Olofsdoter inkallades och om alt detta tilspordes: Men nekar til alt, hållandes före at ingen skulle kunna henne sådant bewisa. Hon sade ther emot, at Brita Salands om Lördags aftonen henne på gården öfwerfallit med hårda ord og slag. Brita åter nekade här till, föregifwandes sig allenast hafwa stält sig i motwärn och det i nödfall, effter hennes mening, i den tanken at söka sak med henne, och således giöra Britas witnesbörd för Cathrina jäfagtigt.

Brita och Kerstin verkar inte heller stå på så god fot med varandra. Undra hur stämningen var på gården Salands där de båda bodde med sina familjer. Bläddrar jag vidare i sockenstämmoboken så hittar jag att på en sockenstämma år 1747 klagar Brita i Salands över Kerstin. Exakt vad saken gällde har jag inte tagit reda på. Men klart är att de inte gillade varann.

Sedan parterna woro utwiste, tog Socknstämman thetta i behörigt öfwerwägande, samt resolverade, at emedan uppå slika förbrytelser klar och tydel. lag finnas; Ty har Socknstämman sig här med icke kunnat widare befatta; utan i stöd af Präst. Privl. de anno 1723 §23 samt Kyrk. Cap. XXIV § 23 refererar hela målet til then lofl. Södra Häradsrätten, at ther nytagas og afslutas.

Hur denna tvist som mina anor var med om slutade vet jag inte eftersom jag inte lyckats finna domboken för detta år. Åtminstone är den inte tillgänglig på den tjänst som jag har abonnemang hos.

Publicerat i Farfars sida av släkten | Märkt , | Lämna en kommentar

Fosterpojken Harry Hagel

AndersMAgnus_oxar

Hemmansägaren Anders Magnus Andersson med frun Olivia Andersson och fostersonen Harry Hagel ca år 1927.

Farmors morfar och mormor, Anders och Olivia,  tog hand om ett fosterbarn som hette Harry. Han var 12 år äldre än min farmor men blev lite som hennes äldre bror.

Han var född den 4 oktober 1920 i Solna och hans mor var den 38-åriga ogifta pigan Helena Margareta Katarina Hagel (född 1882 i Gävle). Vid Harrys födelse bodde de i något som hette Villa Frans i Solna.  Kanske var det därför Harry fick andranamnet Frans. Innan Harry föddes hade modern fött två flickor: Ester Margareta född 1915 och Rut Linnea född 1917. Ester Margareta dog endast några veckor gammal men Rut blev vuxen.

Enligt farmor var Harry fosterbarn hos en familj i Stockholm. Men på grund av att mannen i familjen blev arbetslös och att hans hustru blev gravid hade de inte råd att ha kvar Harry. Därför skulle han få komma till en familj i den småländska skärgården. När familjen han skulle till fick höra att det var en pojke som var på väg till dem ångrade de sig. Men då var det redan för sent för då satt Harry redan på båten från Stockholm till Fogelvik. Farmor tror att hennes morfar gjorde något jobb hos häradsdomaren som hade hand om placeringen av Harry. I vilket fall blev hennes morfar tillfrågad om han kunde tänka sig att ta hand om pojken till häradsdomaren hade ordnat ett nytt hem åt honom. Så tanken var att Harry bara skulle stanna till de hittade någon annan familj. I Östra Eds församlingsbok kan man läsa att Harry kom till Anders och Olivia den 11 juli 1927 ifrån Spånga. Han var då nästan 7 år.

img_3155

Olivia, Anders, Harry och min farmor ca år 1935.


När Harry kom till Skärkullen bodde förutom Anders och hans hustru Olivia också deras dotter Signe, min farmors mamma, där. Anders och Olivia började bli till åren så det var förstås ett välkommet tillskott med en pojke som så småningom skulle kunna hjälpa till på gården. Och så blev det, Harry blev kvar i Skärkullen ända till vuxen ålder. Han blev som en son för Anders och Olivia och det vittnar väl inte minst om att han faktiskt fick ärva dem. Han flyttade så småningom till Stockholm men var hemma i Skärkullen och hjälpte till på somrarna och högg i skogen på vintern.

Olivia, Harry, Signhild, Anders och Signe utanför Skärkullen

Harry, Olivia, min farmor Signhild, Anders och Signe utanför Skärkullen omkring 1938.

Harry verkar ha haft kontakt med sin äldre syster Rut. Enligt min farmor så växte systern upp på barnhem och ska sedan ha arbetat på barnhem. Om det var samma barnhem som hon växte upp på är oklart. Barnhemmet hon arbetade på började brinna och hon blev innebränd eftersom hon inte vågade hoppa. Om detta stämmer vet jag inte men hon dog i alla fall år 1947 enligt Dödboken.

Harry gifte sig aldrig. Han ska ha arbetat som elektriker. På äldre dar drabbades han av kol och låg på sjukhem sin sista tid i livet. Harry dog den 21 januari 1991. Han var då skriven på Rosenlundsgatan 44 A i Stockholm dvs Södermalm i Stockholm.

Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

Lite ny info om Börta i Harplinge, min äldsta kända ana på min moderslinje

Jag har hittat lite mer information om Börta Bengtsdotter, min äldsta kända ana på min moderslinje. Det enda jag visste om henne tidigare var att hon var gift med Per Christensson och troligen född omkring 1700.

Med hjälp av mantalslängderna för Harplinge har jag lyckats få reda på lite mer om henne. Hon föddes den 23 april år 1700 i Skintaby nr 3 Lars Persgård (som av någon anledning står som Storegård i alla födsel-, vigsel- och dödböcker). Hennes far var Bengt Svensson. Moderns namn nämns tyvärr inte i födelsenotisen. Hon verkar ha haft åtminstone tre syskon, nämligen Bengta, Anna och Sven.

I november 1728 gifte hon sig med Per Christensson som var från Storegård. I samband med giftet tog de över hennes föräldragård. De brukade denna gården fram till omkring 1766 då dottern Kerstin och hennes man Bengt Larsson tog över. Börta dog i lungsjuka år 1770 och Per levde enda till 1788.

 

Publicerat i Mormors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar