Båtsman Kompass och fregatten Eugenie

Fartygsporträtt-EUGENIE._1905_-_Sjöhistoriska_museet_-_O_11116.tif
Bild från Wikipedia. Fartygsportätt av Eugenie från 1905, målad av Jacob Hägg-

Båtsman Kompass öde fann jag när jag forskade på min farfars morfars mors syskon. Farfar morfars mor hette Anna Catharina ”Anna Kajsa” Jakobsdotter Gervalder. Hon var dotter till båtsmannen Jakob Gervalder och Christina Margareta Nilsdotter. Hon föddes 1821 i Öja socken på Gotland och var äldst av sju syskon. En av hennes syskon var Johannes Niklas Jakobsson Gervalder född 22 mars 1831. År 1848 antogs han som båtsman i Havdhem socken på Gotland och fick namnet Kompass. I Havdhems husförhörslängd hittade jag en notis om att han avled den 12 april 1853 på fregatten Eugenie. Det ville jag förstås veta mer om. Så genom lite googlande hittade jag  information om denna fregatt och även hur och var Johannes Niklas dog.

På wikipedia kan man läsa att Eugenie var en svensk fregatt och ett segelfartyg  med 40 kanoner. Som det första svenska örlogsfartyg någonsin genomförde Eugenie under åren 1851-1853  en världsomsegling under Christian Adolf Virgins befäl. Syftet med världsomseglingen var att främja svensk handel i världen. Sjöofficeren Carl Johan Alfred Skogman gav senare ut en resebeskrivning om världsomseglingen som heter Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853. Jag hade tur och hittade boken hos Projekt Runeberg där man scannar och laddar upp gamla böcker.

Såhär skriver Carl Skogman i sin bok om manskapet ombord:

”Till besättning uttogs ungt och friskt manskap, så att större delen var under 30 års ålder. Önskan att deltaga i expeditionen var bland flottans gemenskap så liflig, att de flesta kompani-chefer öfverhopades med ansökningar om kommendering dertill. Ingen behöfde således mot sin vilja kommenderas, och denna omständighet torde i ej ringa mån hafva bidragit till det goda, ja märkvärdiga helsotillstånd, som nästan oafbrutet fortfarit under hela expeditionen, oaktadt ganska  starka afbrott i klimat förekommit. Med undantag kanske af skämd 
proviant, bidrager intet så mycket som hemlängtan och nedslagenhet 
till de ombord mest förekommande sjukdomar. ”

Man kan väl anta att Johannes Niklas såg fram emot resan och var väldigt stolt över att bli uttagen till denna resa. Med trehundrafemtio man ombord, officerare och vetenskapsmän inräknade, avseglade Eugenie i september 1851 från Karlskrona mot sitt första stopp som var Portsmouth i England. Därefter bar det av mot Portugal, Brasilien, Uruguay, Argentina och en rad andra länder. 

Johannes Niklas var med på nästan hela resan men dog på hemvägen den 12 april 1853.  I Carl Skogmans bok kan man läsa följande om Johannes Niklas död:

”Under vistandet i Kap, förlorade vi ytterligare en af våra skeppskamrater, båtsmannen Kompass, som efter en längre febersjukdom afled d. 12 April, och blef begrafven i land tvänne dagar derefter. ”.

Johannes Niklas slutade alltså sina dagar, endast 22 år gammal, i Kapstaden i Sydafrika och där någonstans ligger han begravd. Drygt två månader senare, vid midsommartid 1853, kom resten av besättningen hem till Sverige. Världsomseglingen hade väckt stor uppmärksamhet, kanske framförallt på grund av en djärv segling genom Magellans sund. Besättningen som kom hem ansågs vara hjältar och kallades för ”Eugeniamännen”.  

Det finns inga direkta ättlingar efter Johannes Niklas, han hann aldrig gifta sig och fick inga barn såvitt jag vet. Johannes Niklas var morbror till min farfars morfar Karl Niklas Karlsson Brax. Karl Niklas föddes samma år som morbrodern dog så de träffades aldrig men kanske fick han höra berättelser om hans världsomsegling. 

Annonser
Publicerat i Farfars sida av släkten | Märkt , | Lämna en kommentar

Databas över forntida mtDNA

Om man vill hitta information om DNA-kusiner som levde för flera tusen år sedan så finns det en databas där man kan hitta information om  fornlämningar där man har analyserat mitokondrie-DNA (mtDNA). Sidan heter Ancient mtDNA database och hittas här: www.amtdb.org 

Jag gjorde en sökning på min egen haplogrupp som är H1bs och fick endast en träff. Denna träff har jag skrivit  ett inlägg om tidigare. Det är en man som hittades i en bronsåldersgrav i Storbritannien.

När jag söker på min farmors haplogrupp K1a4a1 så får jag åtta träffar. Det är både män och kvinnor som hittats på olika platser i Europa. Två kvinnor som levde under Neolitikum (4000-1700 fKr) har hittats i Spanien och Storbritannien. Fyra personer (tre män och en kvinna) har hittats i Spanien, Portugal och Tjeckien. Dessa ska ha levt under den s.k. kopparåldern som i huvudsak pågick 2700-1700 fKr. Slutligen är det två kvinnor som hittats i Storbritannien och Polen vilka ska ha levt under bronsålder (1700-500 fKr).

Dessa fynd är alltså släkt med min farmor. Långt bak i tiden knyts de ihop genom en gemensam moder.

Publicerat i DNA-släktforskning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Min faderslinje

För ett drygt år sedan lät jag FTDNA analysera min pappas Y-DNA. Y-DNA är det DNA som endast ärvs från far till son. Genom att analysera detta DNA får jag reda på vilken haplogrupp min raka faderslinje har. Jag har även gjort en fullständig analys av Y-DNA genom ett s.k. Big Y -test. Slutligen har jag skickat resultatet till företaget Y-full för ytterligare tolkning av Y-kromosomen. Efter analys placerar Y-full ens haplogrupp för Y-DNA i det stora haplogruppsträdet.

Det jag vet idag om min äldsta ana på min raka farslinje är att han hette Nils Nilsson och dog i Hjortsberga socken i Kronobergs län år 1755. Min pappa har fått flera bra träffar på sitt BigY-test på FTDNA. De två allra bästa har exakt samma haplogrupp som min pappa och de är släkt med varandra några generationer bakåt i tiden och deras äldsta ana på fädernet föddes i Fridlevstad socken i Blekinge län i slutet på 1600-talet.

En av min pappas träffar lät även analysera sitt Y-DNA hos Yfull. Resultatet blev att min pappa och han bildar en egen gren i det stora Y-trädet. Åldersbestämning för denna gren har uppskattats till att den bildades för omkring 1550 år sedan och vår gemensamma ana levde för omkring 375 år sedan. Detta skulle innebära att vår gemensamma ana föddes i början på 1600-talet. Kanske ett par generationer längre tillbaka än vad vi har lyckats forska fram hittills.

Hjortsberga och Fridlevstad socken ligger bara omkring 12 mil ifrån varandra så det är inget jätteavstånd.  Antagligen levde vår gemensamma ana någonstans i de här trakterna. Kanske var det i Fridlevstad eller i Hjortsberga eller någonstans däremellan.

Publicerat i DNA-släktforskning | Märkt , | Lämna en kommentar

Test på FTDNA, Ancestry och MyHeritage

För en tid sedan gjorde jag ett DNA-test på Ancestry samt förde över de existerande DNA-testerna som jag gjort via FTDNA till Myheritage. Jag kan konstatera att de allra bästa träffarna finns på FTDNA men jag har fått några intressanta träffar där jag lyckats hitta gemensamma anor på både Ancestry och Myheritage.

På Ancestry har jag i dagsläget 137 träffar som räknas som bra träffar. Sju av träffarna anses vara nära träffar.  För fem av dem har jag lyckats hitta gemensam ana. Två av dem härstammar från min farmors fars sida. En av dem är en tjej som härstammar från min farmors fars syster. Den andra träffen härstammar från min farmors farmors syster. De andra träffarna härrör från min mormors sida. Det är två kusiner till min mamma och en syssling. Två av träffarna saknar tyvärr  träd och  svarar inte på mejl men de verkar härstamma från min mormors sida.

På Myheritage så fick min farmor flera amerikanska träffar som härstammar från Jan Olsson och Anna Cajsa Persdotter som levde i Västerås Badelunda på 1800-talet. Dessa träffar inklusive min farmor härstammar från tre av deras barn. Jan Olsson och Anna Cajsa Persdotter hittas på min farmors fars sida. Hon har också fått bra träffar på sin mormors mors sida. De är ättlingar till Anders Petter Jönsson som föddes 1811 i Östra Ed.

Sammanfattningsvis så är det bra att sprida ut sina tester på olika test-företag. Min mammas kusiner hade jag exempelvis missat om jag inte testat mig hos Ancestry.

Publicerat i DNA-släktforskning | Märkt , | Lämna en kommentar

Margareta ”Maja Greta” Andersdotter – vilka var hennes föräldrar?

Min farmors mormor och morfar var kusiner. Deras pappor var bröder och de hade därför samma farföräldrar som hette Andreas Abrahamsson och Margareta ”Maja Greta” Andersdotter. Andreas anor hade jag kommit några generationer bakåt på men på Margaretas gren hade det tagit stopp vid hennes föräldrar. Margareta föddes den 16 februari 1799 i Tryserums socken och i hennes födelsenotis anges föräldrarna heta Anders Olsson och Brita och bo i Ramsdalen. Inget efternamn nämns för modern. Första husförhörslängden börjar först år 1809 och då finns ingen Anders Olsson i Ramsdalen så det var inte så lätt att komma vidare och där nånstans hade jag gett upp förra gången jag forskade på den här grenen.

Så hur kan jag komma vidare? Kanske kan jag få hjälp genom att titta i Tryserums kyrkböcker för att se när de gifte sig och om de fick flera barn. Jag började med att leta i Tryserums vigselbok för att se om det fanns en passande vigsel för Anders och Brita. Den enda vigsel jag hittade, är för ett par som gifte sig 1791 och anges komma från Ramsdalen. Mannens namn stämmer men bruden heter Catharina Persdotter.  I födelseboken hittar jag att Anders och Catharina får barnen Olof och Lena 1792 respektive 1796 i Ramsdalen. Därefter hittar jag inget mer barn i Ramsdalen som passar in på denna familj. Den enda som föds inom de närmaste åren i Ramsdalen är Margareta. Kan det vara så att Catharina dött och Anders gift om sig med Brita men i en annan socken? Jag letar därför i dödboken för att se om det finns någon dödsnotis för Catharina men det gör det inte. Har prästen kanske varit slarvig och skrivit fel namn på modern i Margaretas födelsenotis?

Kanske kan mantalslängderna ge ytterligare information. Tyvärr finns i de årtal som jag behöver med i Arkiv Digitals scannade material men som tur är blev ju SVAR gratis i år och där hittar jag mantalslängderna. I mantalslängderna för Tryserum hittar jag att en Anders Olofsson är bosatt i Ramsdalen mellan åtminstone åren 1793 och 1799. Var familjen tar vägen sen finns ingen anteckning om.

Jag får försöka följa Margareta i husförhörslängderna för att se om jag kan få någon ledtråd till vad som hände med hennes föräldrar. Sedan innan visste jag att Margareta var piga i Snällebo vid sitt giftermål år 1833. Jag börjar därför att titta i Snällebo i Tryserums första husförhörslängd som sträcker sig mellan åren 1809 och 1814. Kanske finns hon där redan då. Jag har tur och hittar henne i Sjöänden, ett torp under Snällebo. Dit verkar hon ha inflyttat omkring 1814 och där bor hon utan sin familj och anges som flickan. Detta skulle kunna indikera på att en eller båda föräldrarna dött. Prästen har tyvärr inte antecknat var hon inflyttat ifrån. Det är sällan prästen skrivit var folk inflyttat ifrån eller var de flyttar till i Tryserums första husförhörslängder. I nästa husförhörslängd finns hon inte kvar i Sjöänden.

Jag letar igenom Tryserums dödbok för att se om någon av föräldrarna dött. Det finns några Anders Olofsson som dör i början av 1800-talet. De flesta kan jag avfärda eftersom det finns bouppteckningar efter dem och de inte har någon dotter som heter Margareta.

Jag får testa att gå bakåt från hennes giftermål med Andreas 1833 då jag vet att hon finns i Snällebo. I husförhörslängden innan för åren 1828-1830 så finns hon inte kvar  i Snällebo men jag hittar henne ett par sidor därifrån i Bidalen som var en gård under Snällebo. Där får hon en oäkta son år 1830 som är dödfödd . Även i husförhörslängden för åren 1823-1827 finns hon i Bidalen. Där finns dessutom en anteckning om att hon var född i Ramsdalen så jag kan vara säker på att det är rätt Margareta Andersdotter.  I husförhörslängden för åren 1815-1822 finns hon inte i Bidalen. Så nu har jag bara ett glapp mellan 1815 och 1822 då jag inte vet var hon befinner sig. Det tar lite emot att bläddra sig igenom husförhörslängden för dessa år då prästen har skrivit kladdigt och många gånger oläsligt men det verkar inte vara något annat val. Efter en del bläddrande hittar jag  Margareta i Mosshult och till min stora glädje bor hon där tillsammans med sina föräldrar och syskon. När jag tar en titt i husförhörslängden för 1809-1814 så finns familjen också i Mosshult. Nu när jag hittat familjen så får jag föräldrarnas födelsedatum och Margareta har ytterligare två syskon som är födda i Rökärr i Hannäs. Så det var dit familjen begav sig efter 1799.

Inte nog med att jag får reda på båda föräldrarnas födelse- och dödsdatum så kommer jag ännu en generation bakåt på fadern Anders Olssons sida.

Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

DNA-kusiner i Argentina

Min farmor har fått ett par intressanta matcher på FTDNA. Det är en far och dotter med uppskattat släktskap 2nd-4th cousin respektive 3rd-5th cousin. Det som är intressant är att de bor i Buenos Aires i Argentina och deras släkt har gjort det i ett par generationer. Faderns farfar härstammar från Sverige. Han utvandrade till Argentina på 1920-talet där han ska ha varit vicekonsul. En vicekonsul är representation av lägre rang i främmande stat.

Jag är ganska säker på att gemensam ana finns på min farmors sida och någonstans i  Tryserum-, Hannäs – och Ukna-trakten. På FTDNA har farmor och träffarna fyra gemensamma anor som är intressanta och delar samma DNA-segment på samma kromosom. Tre av dem har släktträd och alla av dem har släkt i Tryserum-, Ukna- och Hannäs-trakten. Dock så är nog släktskapet längre bort än vad som indikerats av FTDNA.

Publicerat i DNA-släktforskning, Farmors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

Karbenning – där alla verkar heta Mats eller Anna…

…Åtminstone om man tittar på min släktgren som bodde där i mitten på 1700-talet och bakåt.

Jag började nysta i en släktgren på min farmors farmors sida häromveckan. Denna släktgren levde i Västmanland och bland annat i Karbenning socken. Karbenning ligger i Västmanland på gränsen till Dalarna. Karbenning gränsar till socknarna Västerfärnebo, Norberg och Västanfors. Detta är en bygd präglad av bergsbruk. Socknens ändelse -benning är ett typiskt bergslagsnamn och betyder ungefär Karins hytta. Den första masugnen i Europa byggdes under 1100-talet i Lapphyttan som bara ligger några kilometer norr om Karbenning. Hyttan fanns kvar till sent 1300-tal.

I byn Olsbenning (Olofsbenning) i Karbenning föddes Margareta Andersdotter år 1767 som var min farmors farmors mormors mormor. Hon var dotter till Anders Isaksson och Anna Matsdotter. Hennes föräldrars anor finns framförallt i Karbenning men också i intilliggande socknar som Norberg, Västerfärnebo och Västanfors.

Mina anor är s.k bergsmän. En bergsman var ursprungligen (sedan medeltiden) en bonde som vid sidan av jordbruket producerade tackjärn i en masugn (hytta) och därmed också bröt järnmalm.

Det går att komma väldigt långt tillbaka i tiden i dessa socknar eftersom kyrkböckerna finns från mitten av 1600-talet och prästen har under en period skrivit väldigt långa dödsnotiser. Dessutom finns det en blogg som heter Bergsmän i Gamla Norbergs Bergslag som bl.a har publicerat ett dokument som behandlar alla bergsmän som bodde i byarna i Norberg, Karbenning, Västerfärnebo och intilliggande socknar. Där hittade jag väldigt mycket information om mina bergsmansanor. På vissa grenar ser det ut som att man kan komma enda ned mot 1400-talet.

 

Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt , , | Lämna en kommentar