Margareta ”Maja Greta” Andersdotter – vilka var hennes föräldrar?

Min farmors mormor och morfar var kusiner. Deras pappor var bröder och de hade därför samma farföräldrar som hette Andreas Abrahamsson och Margareta ”Maja Greta” Andersdotter. Andreas anor hade jag kommit några generationer bakåt på men på Margaretas gren hade det tagit stopp vid hennes föräldrar. Margareta föddes den 16 februari 1799 och i hennes födelsenotis anges föräldrarna heta Anders Olsson och Brita och bo i Ramsdalen. Inget efternamn nämns för modern. Första husförhörslängden börjar först år 1809 och då finns ingen Anders Olsson i Ramsdalen så det var inte så lätt att komma vidare och där nånstans hade jag gett upp förra gången jag forskade på den här grenen.

Så hur kan jag komma vidare? Kanske kan jag få hjälp genom att titta i Tryserums kyrkböcker för att se när de gifte sig och om de fick flera barn. Jag började med att leta i Tryserums vigselbok för att se om det fanns en passande vigsel för Anders och Brita. Den enda vigsel jag hittade, är för ett par som gifte sig 1791 och anges komma från Ramsdalen. Mannens namn stämmer men bruden heter Catharina Persdotter.  I födelseboken hittar jag att Anders och Catharina får barnen Olof och Lena 1792 respektive 1796 i Ramsdalen. Därefter hittar jag inget mer barn i Ramsdalen som passar in på denna familj. Den enda som föds inom de närmaste åren i Ramsdalen är Margareta. Kan det vara så att Catharina dött och Anders gift om sig med Brita men i en annan socken? Jag letar därför i dödboken för att se om det finns någon dödsnotis för Catharina men det gör det inte. Har prästen kanske varit slarvig och skrivit fel namn på modern i Margaretas födelsenotis?

Kanske kan mantalslängderna ge ytterligare information. Tyvärr finns i de årtal som jag behöver med i Arkiv Digitals scannade material men som tur är blev ju SVAR gratis i år och där hittar jag mantalslängderna. I mantalslängderna för Tryserum hittar jag att en Anders Olofsson är bosatt i Ramsdalen mellan åtminstone åren 1793 och 1799. Var familjen tar vägen sen finns ingen anteckning om.

Jag får försöka följa Margareta i husförhörslängderna för att se om jag kan få någon ledtråd till vad som hände med hennes föräldrar. Sedan innan visste jag att Margareta var piga i Snällebo vid sitt giftermål år 1833. Jag börjar därför att titta i Snällebo i Tryserums första husförhörslängd som sträcker sig mellan åren 1809 och 1814. Kanske finns hon där redan då. Jag har tur och hittar henne i Sjöänden, ett torp under Snällebo. Dit verkar hon ha inflyttat omkring 1814 och där bor hon utan sin familj och anges som flickan. Detta skulle kunna indikera på att en eller båda föräldrarna dött. Prästen har tyvärr inte antecknat var hon inflyttat ifrån. Det är sällan prästen skrivit var folk inflyttat ifrån eller var de flyttar till i Tryserums första husförhörslängder. I nästa husförhörslängd finns hon inte kvar i Sjöänden.

Jag letar igenom Tryserums dödbok för att se om någon av föräldrarna dött. Det finns några Anders Olofsson som dör i början av 1800-talet. De flesta kan jag avfärda eftersom det finns bouppteckningar efter dem och de inte har någon dotter som heter Margareta.

Jag får testa att gå bakåt från hennes giftermål med Andreas 1833 då jag vet att hon finns i Snällebo. I husförhörslängden innan för åren 1828-1830 så finns hon inte kvar  i Snällebo men jag hittar henne ett par sidor därifrån i Bidalen som var en gård under Snällebo. Där får hon en oäkta son år 1830 som är dödfödd . Även i husförhörslängden för åren 1823-1827 finns hon i Bidalen. Där finns dessutom en anteckning om att hon var född i Ramsdalen så jag kan vara säker på att det är rätt Margareta Andersdotter.  I husförhörslängden för åren 1815-1822 finns hon inte i Bidalen. Så nu har jag bara ett glapp mellan 1815 och 1822 då jag inte vet var hon befinner sig. Det tar lite emot att bläddra sig igenom husförhörslängden för dessa år då prästen har skrivit kladdigt och många gånger oläsligt men det verkar inte vara något annat val. Efter en del bläddrande hittar jag  Margareta i Mosshult och till min stora glädje bor hon där tillsammans med sina föräldrar och syskon. När jag tar en titt i husförhörslängden för 1809-1814 så finns familjen också i Mosshult. Nu när jag hittat familjen så får jag föräldrarnas födelsedatum och Margareta har ytterligare två syskon som är födda i Rökärr i Hannäs. Så det var dit familjen begav sig efter 1799.

Inte nog med att jag får reda på båda föräldrarnas födelse- och dödsdatum så kommer jag ännu en generation bakåt på fadern Anders Olssons sida.

Annonser
Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

DNA-kusiner i Argentina

Min farmor har fått ett par intressanta matcher på FTDNA. Det är en far och dotter med uppskattat släktskap 2nd-4th cousin respektive 3rd-5th cousin. Det som är intressant är att de bor i Buenos Aires i Argentina och deras släkt har gjort det i ett par generationer. Faderns farfar härstammar från Sverige. Han utvandrade till Argentina på 1920-talet där han ska ha varit vicekonsul. En vicekonsul är representation av lägre rang i främmande stat.

Jag är ganska säker på att gemensam ana finns på min farmors sida och någonstans i  Tryserum-, Hannäs – och Ukna-trakten. På FTDNA har farmor och träffarna fyra gemensamma anor som är intressanta och delar samma DNA-segment på samma kromosom. Tre av dem har släktträd och alla av dem har släkt i Tryserum-, Ukna- och Hannäs-trakten. Dock så är nog släktskapet längre bort än vad som indikerats av FTDNA.

Publicerat i DNA-släktforskning, Farmors sida av släkten | Märkt | Lämna en kommentar

Karbenning – där alla verkar heta Mats eller Anna…

…Åtminstone om man tittar på min släktgren som bodde där i mitten på 1700-talet och bakåt.

Jag började nysta i en släktgren på min farmors farmors sida häromveckan. Denna släktgren levde i Västmanland och bland annat i Karbenning socken. Karbenning ligger i Västmanland på gränsen till Dalarna. Karbenning gränsar till socknarna Västerfärnebo, Norberg och Västanfors. Detta är en bygd präglad av bergsbruk. Socknens ändelse -benning är ett typiskt bergslagsnamn och betyder ungefär Karins hytta. Den första masugnen i Europa byggdes under 1100-talet i Lapphyttan som bara ligger några kilometer norr om Karbenning. Hyttan fanns kvar till sent 1300-tal.

I byn Olsbenning (Olofsbenning) i Karbenning föddes Margareta Andersdotter år 1767 som var min farmors farmors mormors mormor. Hon var dotter till Anders Isaksson och Anna Matsdotter. Hennes föräldrars anor finns framförallt i Karbenning men också i intilliggande socknar som Norberg, Västerfärnebo och Västanfors.

Mina anor är s.k bergsmän. En bergsman var ursprungligen (sedan medeltiden) en bonde som vid sidan av jordbruket producerade tackjärn i en masugn (hytta) och därmed också bröt järnmalm.

Det går att komma väldigt långt tillbaka i tiden i dessa socknar eftersom kyrkböckerna finns från mitten av 1600-talet och prästen har under en period skrivit väldigt långa dödsnotiser. Dessutom finns det en blogg som heter Bergsmän i Gamla Norbergs Bergslag som bl.a har publicerat ett dokument som behandlar alla bergsmän som bodde i byarna i Norberg, Karbenning, Västerfärnebo och intilliggande socknar. Där hittade jag väldigt mycket information om mina bergsmansanor. På vissa grenar ser det ut som att man kan komma enda ned mot 1400-talet.

 

Publicerat i Farmors sida av släkten | Märkt , , | Lämna en kommentar

Johanna Beata Toresdotter, kusin och styvsyster på samma gång.

Kasper Bengtson hette min morfars farfars far. Han var gift med två systrar. Först med Britta som jag härstammar från. Med henne fick han endast sonen Bengt Karl, min morfars farfar. Britta dog ung, bara 30 år gammal, och han gifte då om sig med hennes syster Inger som blivit änka med en stor barnaskara. Kasper och Inger fick två barn tillsammans. Alla Ingers barn såväl som hon själv utvandrade till Amerika. Jag har sedan flera år tillbaka haft kontakt med en ättling där och därför fått en del information om vad som hände med barnen. Det barnet jag inte visste särskilt mycket om var Ingers äldsta barn, Johanna Beata Toresdotter. Hennes öde har jag inte grävt djupare i och inte heller något som min amerikanske släkting haft någon information om. Men så blev jag kontaktad av min distant cousin som undrade om jag hade möjlighet att kolla om hon verkligen utvandrade liksom alla hennes syskon.  Nedan fann jag om Johanna i de svenska husförhörslängderna.

Johanna gifte sig med muraren Anders Andersson i Slöinge den 2 mars 1866. Dagen därpå föddes deras första barn, August Teodor. Han dog dock samma år. Familjen flyttade sedan till Ryd i Abild socken där sönerna August och Johan Peter föddes 1867 respektive 1870. En period kommer Johannas bror, Carl Aron, och bor hos dem men han flyttar sedan till Danmark. Det verkar inte som äktenskapet var särskilt lyckligt för i senare husförhör anges att Johanna rymt till Amerika och lämnat man och barn. Att män rymde till Amerika har jag sett tidigare men inte en kvinna. Jag gissar att hennes syskon i Amerika måste hjälpt henne med pengar till biljett för jag har svårt att se hur en kvinna i smyg skulle kunna spara ihop till en biljett. Att hon lämnade sin man är en sak men hur kunde hon lämna sina söner? De kan inte ha varit mer än 10-12 år när hon for.

I husförhörslängden står det att Johanna Beata och hennes mans äktenskap upplösts av häradsrätten den 8 september 1884. Det finns också en anteckning om att Johanna Beata dött i Amerika år 1893.

När Johanna rymde till Amerika framgår inte av husförhöret men det var före 1884 åtminstone. Jag hittade dock senare en nedskriven släkthistoria som kommer från min amerikanske släkting. Där nämns en Hannah som var bosatt i Jamestown, New York och dit modern Inger kommer år 1881 och bor en period. Detta borde vara Johanna så jag antar att hon utvandrade omkring 1880.

Om Johanna gifte och skaffade fler barn i Amerika vet jag inte.

Johanna var för övrigt både min morfars farfars, Bengt Karl,  kusin och styvsyster.

Publicerat i Morfars sida av släkten | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Kinnared

Kinnared är en socken i Halland som gränsar till socknarna Torup, Drängsered och Långaryd. Jag har många anor i Drängsered på min mormors sida och det har inte så förvånande dykt upp ett och annat gifte med personer från Kinnared. Jag har inte forskat särskilt mycket på dessa anor men när jag började gräva i det så hittade jag ännu fler Kinnareds-anor och det visade det sig att mina anor bott flera generationer i Kinnared. Kinnareds-anorna har jag hittat både på min mormors mors och fars sida.

Födelse-, vigsel- och dödbok visade sig finnas från slutet av 1600-talet för Kinnared. Med hjälp av dessa och av mantalslängder och bouppteckningar har jag lyckats kartlägga mina anor i Kinnared en bit ned på 1600-talet. Kinnared var inte en särskilt stor socken så det har underlättat en del. Med en liten socken blir det förstås en del giftermål mellan släktingar vilket har gjort det lite snårigt att bena ut släktskapen. Sen har det varit en del med samma namn att hålla ordning på.

Det är framförallt på tre gårdar i Kinnared mina anor bott. Nämligen Björsjö, Kollabo och Åmot. Anorna har även bott i Bohult Yttre och Yttergård men inte i lika många generationer som på de andra tre gårdarna. På alla de här gårdarna bodde anor till mig i slutet av 1600-talet. I vissa fall kom släkten att bo kvar i åtskilliga generationer framåt i tiden.

I Kollabo bodde Staffan Jönsson/Jonsson (f. ca1652- d. 1709) och Bengt Jonsson i slutet av 1600-talet. Jag tror att de var bröder och söner till Jon Erlandsson som nämns i mantalslängderna (f. 16xx- d. 1707). Jag härstammar både från Staffans son Anders (f. 1686- d. 1718) och Bengts son Erland (f. 1704- d. 1770). Staffan verkar varit gift två gånger. Först med Inger Larsdotter och från 1691 med Kerstin Bengtsdotter. Bengt var gift med Kerstin Åbjörnsdotter som var dotter till Åbjörn Persson i Yttergård. Bengt och Kerstin bodde först i Yttergård men flyttade sedan till Kollabo omkring 1707.

I Åmot bodde Nils Persson och Eskil Persson (- d. 1692) i slutet av 1600-talet. De var troligen bröder och söner till Per Staffansson som finns med i mantalslängden. Ett annat alternativ är att Eskils fru Kerstin Persdotter var dotter till Per Staffansson. Jag härstammar från både Nils dotter Pernilla och Eskils dotter Ingeborg.

Min äldsta ana i Björsjö som jag känner till idag är Per Bengtsson som bodde där omkring år 1700. Jag härstammar från hans son Staffan Persson.

Publicerat i Mormors sida av släkten | Märkt , | Lämna en kommentar

Mina DNA-träffar – 3 år senare

Det är nu drygt 3 år sedan jag fick resultatet på mitt Familyfinder-test. Jag har idag  1190 stycken träffar. Vid den här tiden förra året hade jag drygt 650 träffar så antalet har närapå fördubblats under året som gått. När jag fick mitt resultat den 18 februari 2015 så hade jag 179 stycken träffar så man kan minst sagt säga att testandet ökat lavinartat.

Av dagens träffar är 36 stycken uppskattade som 2nd-4th cousin. Sen har jag tre stycken närmare träffar, nämligen min mamma, pappa och farmor. Övriga anges som mer avlägset släkt. Eftersom att jag testat mina föräldrar har jag kunnat länka in dem i mitt släktträd och på så sätt fått röda och blå gubbar på en del träffar.

Jag har lyckats hitta släktskapet med 16 stycken av dessa. Den bästa träff jag har utöver min farmor och föräldrar är en släkting på min farmors sida som är 2nd cousin once removed d.v.s en syssling till min pappa.

Mina övriga test ser ut som följer:

Farmor: 1235 träffar varav  jag hittat släktskapet till 11 stycken.

Pappa: 1130 stycken träffar varav jag hittat släktskap till 16 stycken.

Mamma: 1517 träffar varav jag hittat släktskapet till 11 stycken

Publicerat i DNA-släktforskning | Lämna en kommentar

Nära träff på farmors kit

För några veckor sedan fick jag äntligen en nära träff på farmors kit. Så pass nära så att min farmor fick sina första sju röda gubbar (vilket indikerar att de träffarna kommer från hennes mors sida) när jag länkade in träffen i hennes släktträd. Det är alltså på hennes mors sida de är släkt och gemensam ana är Anders Peter Jönsson född 1811 i Östra Ed. Han var min farmors mormors morfar. Anders Peter var gift två gånger och träffen härstammar från en dotter som han fick i sitt andra äktenskap medan farmor härstammar från en dotter i första äktenskapet.

Publicerat i DNA-släktforskning, Farmors sida av släkten | Märkt , | 2 kommentarer