Min farmor växte upp under andra världskriget och har bl.a. skrivit detta om kriget:
”Andra världskriget pågick nästan hela min skoltid. Den dagen freden blev öppnade magistern dörren in till sin bostad så vi fick höra fredsklockorna ringa i radion. Vad skönt det kändes mot fasan att kriget skulle komma till Sverige också. Jag läste och hörde om fasorna i länder där det drog fram. ”
Under och ett antal år efter andra världskrigen var det ransonering på vissa livsmedel och dagligvaror. Ransoneringen under andra världskriget sköttes av en myndighet som hette Statens Livsmedelskommission. Exempelvis kaffe, kött, textil, fotogen och smör kunde man inte köpa hur som helst. Detta känns ju väldigt främmande med tanke på det konsumtionssamhälle vi lever i idag. Ransoneringen pågick mellan åren 1940 och 1951 så min farmor växte upp med att spara och ta tillvara på allt.
Farmor har två portmonnäer med ransoneringskort; en som tillhört hennes pappa och en som tillhört henne själv, hennes mamma och mormor. Portmonnän som tillhört henne själv är indelad i fack för olika typer av ransoneringskort – kaffe, kött, matfett, mjöl, socker, tvätt och kläder. I portmonnän låg också ett tidningsurklipp med en ransoneringskalender och upplysningar om kupongernas värde och giltighetstid. Portmonnän som tillhört hennes pappa har lite annorlunda indelning och ser lite nyare ut.
En annan sak hon sparat från den här tiden är en broschyr som delats ut för att man skulle känna igen nationaliteten på flygplan.
Östra Eds-rötter 