Min faderslinje i rakt nedstigande led

Här tänkte jag skriva om min faderslinje i rakt nedstigande led.  Innan jag började släktforska så visste jag inte så mycket längre än min farfar. Min farfar föddes och växte upp på Gotland och det var där jag trodde att hans släkt skulle finnas men han var ingen ur-gotlänning skulle det visa sig. Åtminstone inte på sin fars sida i alla fall.  Hans farfar föddes nämligen i Ryssby socken i Kronobergs län och kom till Gotland som barn med sin familj år 1855. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om deras flytt till Gotland som ni kan läsa här.

Den senaste tiden har jag dubbelkollat de uppgifter jag hade och forskat lite mer på denna småländska gren. Jag har funnit att släkten på den här grenen framförallt har bott i Hjortsberga socken men även i Ryssby, Kvenneberga, Aringsås och Rydaholm. Rydaholm ligger i Jönköpings län och de andra socknarna i Kronobergs län.

karta-ryssby-hjortsberga-mm

Pilarna visar Ryssby, Hjortsberga, Kvenneberga och Aringsås.

Nedan kommer jag att redovisa min faderslinje i rakt nedstigande led med början från min farfars far.


Farfars far Karl Gustaf Fredrik Karlsson (1875-1946)

Han föddes i Linde socken på Gotland. Om hans liv går att läsa i ett inlägg som hittas här.


Farfars farfar Carl Magnus Andersson Styrman (1843-1922)

Han föddes i Ryssby socken i Kronobergs län. Om hans liv har jag skrivit flera inlägg som ni kan läsa här och här.


Farfars farfars far Johannes Andersson (1816-1901)

Det var Johannes Andersson och hans fru Ingrid Jakobsdotter som tog beslutet att år 1855 lämna Småland med hela sin barnaskara.

Johannes föddes 1816 i  Ryssby socken som nummer tre i en syskonskara på sju. Han bodde med sina föräldrar Anders Nilsson och Katarina Olofsdotter samt farföräldrarna i Assareköp. När han var i 5-årsåldern lämnade hela familjen Assareköp och bodde ett år i Bästinghult som var ett militärboställe.  Därefter gick flyttlasset till Östratorp, ett torp under gården Tjuvhult. Östratorp låg cirka 4 km nordost om Ryssby kyrka. Som 16-åring lämnade han hemmet och tog tjänst som dräng i Staffansboda. Därefter blev det Bästinghult ett år och så till gården Tjuvhult år 1834. Hans blivande fru Ingrid Jakobsdotter arbetade också i Tjuvhult vid den här tiden.  På nyårsafton  1837 gifte han sig med Ingrid. De flyttade då till Torpet under Tjuvhult fast det verkar också som att de kan ha bott tillfälligt hos Ingrids föräldrar i Kvenneberga för där föddes dottern Maria i april 1838. Dottern dog endast 1,5 år gammal. Sönerna  Johan Peter född 1841, Carl Magnus född 1843, Jonas Gustaf född 1846 och Anders Adam född 1848 anges alla vara födda i Tjuvhultstorp. Kanske var Tjuvhultstorp ett samlingsnamn för de torp som hörde till Tjuvhult för enligt husförhören så bor familjen i Östratorp från omkring 1840. Östratorp verkar så småningom, omkring 1850, bli en backstuga. I husförhörslängden för åren 1845-50 har ordet torpare strukits före Johannes namn och ordet ”backstuga” står ovanför familjen. I nästa husförhör finns inte längre Östratorp med. Nu finns bara Backstugan under Tjuvhult och här föddes de två yngsta barnen, Ingrid Maria år 1851 och Oscar år 1855.

Johannes var torpare och skulle alltså göra dagsverken på Tjuvhults gård. Förutom det så ska Johannes ha arbetat under tre år, i början av 1840-talet, med att bygga en ny kyrka i Ryssby. Kyrkan invigdes år 1846.  Det var lång väg att gå, ca 4 km genom skogen morgon och kväll fick han traska.

På Gotland är det brist på spannmål och i mitten på 1800-talet har Myrodlingsbolaget köpt upp myrmark för att utdika och göra den odlingsbar. För att göra detta behövdes arbetskraft så man annonserade efter det, bl.a. i Småland. Detta uppmärksammade Johannes för uppenbarligen har familjen det svårt då de bor i en backstuga och är inhyse. Så att ta steget att lämna Småland för Gotland var kanske inte så svårt. Sämre kunde de antagligen inte få det.  Kanske var Johannes över en vända själv år  1853 för det finns en anteckning om flyttbetyg till Gotland i husförhörslängden.  Klart är i alla fall att hösten 1855 gav sig hela familjen iväg. Äldsta sonen var 14 år och yngsta barnet endast några månader. De hamnade i Rone, en socken på sydöstra Gotland ca 6 mil från Visby.  Här hade Johannes fått jobb på Ronemyr gård, den största gården i Rone, av Gotlands Myrodlingsbolag som arbetade med att utdika Rone Myr. På gården arbetade Johannes som ladugårdskarl. Utdikningen krävde dragdjur så antagligen var det oxar eller hästar han tog hand om. Myren hade en areal på 600 hektar då den utdikades och uppodlades under mitten av 1800-talet.

Under några år i början på 1890-talet bodde Johannes och Ingrid i rättarbostället Haga som hörde till Davide (Fredriksborg) tillsammans med sonen Carl Magnus familj. Hustrun Ingrid dog 1898 och Johannes dog i Davide Ronemyr den 28 oktober 1901.


Farfars farfars farfar Anders Nilsson (1784-1853)

Anders föddes på nyårsafton 1784 i Gölsjö i Hjortsberga socken, hemma hos sina farföräldrar. Kanske bodde hans föräldrar, Nils Andersson och Ingrid Månsdotter, växelvis hos sina föräldrar. De finns nämligen hos moderns föräldrar i Brännesvik i Rydaholms socken i husförhörslängden men han föddes i Gölsjö enligt födelseboken. Anders verkar vara det enda barnet för jag har inte hittat att det blir några fler barn.

År 1786 lämnade familjen Brännesvik i Rydaholm och flyttade till Assareköp i Ryssby socken, alldeles i närheten av länsgränsen till Jönköpings län.  I Assareköp växte Anders upp.

Året Anders fyllde 24 år, i mars 1808, gifte han sig med Katarina Olofsdotter från Hjortsberga socken. Katarina flyttade till honom i Assareköp där de bodde med hans föräldrar. I Assareköp bodde de fram till år 1821. Under denna tiden har de fått fyra barn, Anders Petter, Anna Stina,  Johannes (min ana) och Ingrid Cajsa. I husförhörslängden anges Anders vara salpetersjuderiverkmästare.

Salpetersjudare var ett yrke vars uppgift bestod i att samla in urinindränkt jord för att kunna ta tillvara salpeter. Salpeter uppkommer när biologiskt material bryts ner i jord och en viktig källa för detta är stalljord.

Salpetern behövdes för att tillverka krut till armén.

År 1821 flyttade familjen till gården Bästinghult. Här föddes sonen Sven. I husförhörslängden anges familjen vara utfattiga. Ett år senare, 1822, flyttade de till Östratorp, ett torp under gården Tjuvhult. På denna plats kom Anders att bo resten av sitt liv. Barnen Johanna och Carl Gustav föddes här.

karta-over-ryssby-med-pilar

Karta över Ryssby med pilar som markerar Tjuvhult, Assareköp och Bästinghult där Anders bodde

Så småningom, omkring 1840, tog sonen Johannes med familj över Östratorp och Anders och hans hustru Katarina blir inhyse.

Anders avlider 68 år gammal 1853 och Katarina 1856, vid 69 års ålder. Båda anges dö i Tjuvhultstorp. Om det var i Östratorp som vid den här tiden blivit backstuga eller något annat av Tjuvhults torp vet jag inte.

Anders gjorde inte några större förflyttningar under sin livstid, Tjuvhult, Assareköp och Bästinghult låg inom bara ett par kilometers avstånd.


Farfars farfars farfars far Nils Andersson (1759-1833)

Nils födelsedatum har vållat mig lite bekymmer. I alla senare husförhörslängder står det att han är född 1761. Hans vigselnotis och när jag följt honom bakåt och framåt i husförhörslängder pekar på att han är född i Gölsjö i Hjortsberga socken och den enda som finns där är en Nils född 16 mars 1759 som är son till Anders Nilsson och Ingeborg Nilsdotter. I Gölsjö bor han fram till omkring 1784 då det i husförhörslängden anges att han flyttat till Rydaholm socken. Det bör ha varit i samband med sitt giftermål för där gifter han sig i maj 1784  med pigan från Brännesvik, Ingrid Månsdotter. På nyårsafton samma år föds deras son Anders som såvitt jag vet blev deras enda barn. År 1786 flyttar familjen från Brännesvik i Rydaholm till Assareköp i Ryssby. Här bor de tillsammans med sin son fram till 1808 då deras sonhustru flyttar in. De blir då inhyse hos sonen fram till att sonen flyttar år 1821. Nils och hans hustru bor kvar i Assareköp och här dör han och hustrun, år 1833 respektive 1828.


Farfars farfars farfars farfar Anders Nilsson (1732-1776)

Första husförhörslängden som finns för Hjortsberga börjar 1752. I Gölsjö finns vad det verkar två gårdar. Nils Andersson och Nils Nilsson heter bönderna på respektive gård. De har båda varsin dotter som heter Ingeborg. Min ana, Anders Nilsson, är son till Nils Nilsson.  Anders gifter sig med Ingeborg Nilsdotter som var dottern till den andra bonden i Gölsjö.

Anders och Ingeborg får åtminstone fyra barn tillsammans; Nils, Catharina, Kerstin och Stina. Kerstin dör som barn.

Anders dör endast 44 år gammal. Det finns en bouppteckning efter Anders och utifrån den kan man utläsa att familjen bör ha haft det relativt gott ställt för de hade 5 kor, 3 kvigor, 2 stutar, 4 stutkalvar, 1 fölunge, 6 får och 2 grisar.


Nils Nilsson  (?-1755)

Nils och hans fru Anna Gummesdotter finns med i den första husförhörslängden som finns för Hjortsberga. Där kan man läsa att de förutom min ana Anders också hade barnen Måns och Ingeborg.

Nils är min äldsta manliga ana i rakt nedstigande led på min pappas sida som jag känner till.  Nils finns 9 generationer bakåt sett från mig.

Annonser
Det här inlägget postades i Farfars sida av släkten och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Min faderslinje i rakt nedstigande led

  1. Frida Hugosson skriver:

    Hej ! Jag googlade på brännesvik och hamnade på din sida. Skulle gärna komma i kontakt med dig. Brännesvik är min farmors föräldrarhem och jag söker gammal information om huset mm eftersom vi nu äger det.

    Tacksam för din återkoppling !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s