Storbönder på Snällebo

Tryserums kyrka (bild från wikipedia)

Tryserums kyrka (bild från wikipedia)

Farmors mormors far, skolläraren Nils Petter Andersson,  och farmors morfars far, torparen Anders Teodor Andersson var bröder. De växte upp i stor fattigdom med sina föräldrar Andreas (ibland Anders) Abrahamsson (f. 1811 †1864) och Margareta Andersdotter (f. 1799 †1860). De bodde i Käggla i Tryserums socken och familjen benämns i flera  av husförhören som utfattiga eller fattighjon. Modern Margareta anges vara ”ofärdig” eller ”beständigt sängliggande”. De verkar ha haft det riktigt eländigt. Såhär fattigt och eländigt hade det inte deras förfäder som levde 8 generationer tidigare eller cirka 250 år bakåt i tiden. De var välbärgade bönder.

Längst bak i släktträdet, så långt jag har kommit, på denna gren har jag hittat Jöns Jönsson, född omkring 1540. Han bodde på gården Snällebo i Tryserums socken. Snällebo är den enda gården i trakten som inte någon gång har tillhört Fågelvik säteri. År 1559 bestod Snällebo av ett skatte- och ett sämjehemman.
Jöns var skattebonde och det var förr i Sverige en hemmansägare och brukare av skattejord (skattehemman) som betalade årlig ränta (skatt) till kronan, det vill säga svenska staten. Kronan beskattade redan under medeltiden den jord som bönderna odlat upp och betraktade som sin. De kunde fram till knekthållets införande på 1600-talet utsättas för utskrivning (tvångsvisa uttagning av soldater eller sjömän till sina väpnade styrkor). År 1571 uppgavs denne Jöns äga 9 kor, 6 får, 4 svin och en häst. Dessutom innehade han 8 lod silver. Lod var ett viktmått som motsvarade 13,29 gram. Jöns var med andra ord en välbärgad man och ska ha varit en av socknens sju mest förmögna bonde. Vem Jöns var gift med vet jag inte men han ska ha fått barnen Håkan, Malin och Anund.

Jöns son Anund Jönsson föddes cirka 1570 och tog över gården efter fadern. Tillsammans med hustrun Elin fick han sonen Jöns Anundsson (ca 1600-1684) som i sin tur tog över gården efter honom. Denne Jöns var vittne till ett mord år 1640 då hans kusin Simon Håkansson i Snällebo slog ihjäl Bengt i Toverum på marknadsvägen till Norrköping. Detta var i självförsvar då Bengt gett sig på Simons far Håkan. Det finns en dom att läsa i Tjusts dombok 1641 om hur detta gick till. Jöns var gift med Christin Christoffersdotter (1605-1651). I hennes dödsnotis år 1651 står följande: ”Den 29 Maij kallade Herren Gudh ifrån thenne bedröfwelige werldennes ostadige lopp och jemmer wäsende Gudfruchtige, hederlige och dy(g)de-samme hustru, h. Christin Christophersdotter Jönßes Hustru i Snellebo, igenom then plågsamma siukan, rödesoten. Gudh glädie hennes siäl, och tröste nådeligen then bedröfwade mannen och moderlöse barnen. och blef begrafwen hos sin S. moder den 8 Junij”. Rödsot är detsamma som dysenteri, akut tarminflammation. Just år 1651 dog väldigt många i Tryserums socken av just rödsot. Efter Christins död gifte Jöns om sig med Ingrid Torstensdotter. I dödsboken anges Jöns varit ”en gudfruktig och saktmodig man”.

Jöns och Christins son Anund Jönsson (ca 1632-1700) var den som förlorade Snällebo. Året var 1684 och vallonen de Try mer eller mindre tvingade till sig gården via häradsrätten i Gamleby. Anund flyttade då till gården Stinghult som låg några kilometer från Snällebo. Anund satt i Tryserums kyrkonämnd år 1667 enligt Tryserumsboken. Han var först gift med Ingrid Månsdotter som dog efter bara några år. Därefter gifte han sig med Kerstin Östensdotter (1642-1719). Anund fick åtta barn  tillsammans med Kerstin, däribland sonen Abraham  (1679-1741).

Abraham Anundsson gifte sig med Lisbeth Jonsdotter. De fick dottern Kerstin  år 1701. Kerstin gifte sig med nämndemannen Göran Bengtsson. Nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Forna tiders bönder hade begränsade möjligheter att göra karriär. De kunde bli byfogdar, sexmän eller kyrkvärd. Nådde man så långt som till nämndeman hade man stigit högt i graderna. Att vara nämndeman innebar att sitta i häradsnämnden och delta i häradsrättens överläggningar. Jord skiftades, tjuvar dömdes, barn fick fäder. Allt detta och mycket mer som rörde bygden var nämndemannen delaktig i. Kerstin och Göran bodde i Lilla Tryserum som låg i närheten av Kyrksjön i Tryserum. De fick åtminstone tre barn varav sonen Bengt är min ana. Bengt (1728-1793) blev också han nämndeman och bodde i Lilla Tryserum. Bengt fick nio barn med två olika fruar. Min ana Abraham (1778-1848) föddes i hans andra äktenskap med Margareta Jonsdotter. Abraham var bonde och bodde med sin hustru Cajsa Andersdotter på flera ställen i Tryserum, bl.a. Djurglo, Toverum och Ingelsbo. De fick sju barn tillsammans varav sonen Andreas var far till Nils Petter och Anders Teodor.

Källor: bl.a. Tryserumsboken

Annonser
Det här inlägget postades i Farmors sida av släkten och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s