Statarfamiljen Pettersson

 

En bild på hela familjen Pettersson tagen omkring 1912. Bilden är antagligen tagen i Irsta, Västmanlands län där familjen bodde mellan 1909 och 1916.

En bild på hela familjen Pettersson tagen omkring 1912. Bilden är antagligen tagen i Irsta, Västmanlands län där familjen bodde mellan 1909 och 1916.

Bilden ovan föreställer min farmor fars familj, en statarfamilj från Västmanland. De är säkerligen uppklädda i sina allra finaste kläder. Fadern Karl Gustaf Pettersson med sin enorma mustasch står med handen i fickan som gör att kavajen viks undan. Kanske för att visa upp sin klocka som hänger i en kedja ned i västfickan? Den allvarsamma modern Anna Sofia Johansson har på sig sin finaste blus med en brosch fäst uppe på halskragen. Nedanför henne står de yngsta döttrarna, Margareta och Elsa, i likadana klänningar. Frits som var farmors far sitter längst till vänster nedanför storasyster Katarina. Bredvid honom sitter Albin och Ernst. Lillebror Arvid står bredvid Katarina.

Farmors farfar och farmor, Karl och Anna, bodde en stor del av sina liv i Västmanland där de arbetade och levde som statare.  Anna föddes mer eller mindre in i statarlivet medan Karl växte upp på ett torp i Botkyrka söder om Stockholm. Vad var då en statare och vad innebar statarlivet? Statarsystemet tog sin form i mitten av 1700-talet och avskaffades så sent som 1945. Det uppstod i Södermanland och Mälardalen. Flest statare fanns det runt sekelskiftet 1900 då det fanns ungefär 35.000 statarfamiljer. Statare var helårsanställda, i regel gifta jordbruksarbetare på större jordbruk. Som ordet statare anger så utgick betalningen i natura, s.k. stat. De hade rätt att sätta en tunna potatis (100 kg) per år på godsets jord. Ved, spannmål och mjölk samt bostad ingick också i lönen. Senare utgick en del av lönen i pengar, men naturadelen var alltid den avgörande.

Karl Gustaf Pettersson_ca 1912

KARL Gustaf Pettersson (1869-1927)

Farmors farfar, Karl, föddes den 7 juli 1869 som oäkta son till Augusta Albertina Larsson. Vem som var hans far har jag inte lyckats att ta reda på. Sina tio första år bodde han i Sågstugan i Tullinge som ligger söder om Stockholm tillsammans med modern och morfar Anders Fredrik Larsson. Modern fick ytterligare två oäkta barn, Augusta Charlotta och  Eugenia Josefina, under denna period. I juni 1879 gifte sig hans mor och de flyttade till Trädgårdstorp som inte låg så långt från Sågstugan. Han fick efternamnet Pettersson efter sin styvfar Per August Pettersson. Modern fick ytterligare sex barn med Per August. När Karl var 20 år, i november 1889, lämnade han modern, styvfadern och syskonen och flyttade till gården Wrån i Botkyrka där han började arbeta som dräng. Karl gjorde aldrig värnplikten. Det dög han av någon fysisk eller psykisk anledning inte till. Han står som kasserad beväring eller frikallad i alla kyrkoböcker.
År 1891 flyttade han från Wrån tillbaka till Sågstugan. Kanske var det för att ta hand om sin gamla morfar som fortfarande bodde kvar där. Han lämnade dock Sågstugan efter ett år och arbetade sedan under några år på olika gårdar i Botkyrka som Tumba Brink, Gröndal och Hamra. I oktober 1894 inflyttade han till Hamra och hit kom hans blivande fru Anna i december.

ANNA Sofia Johansson

ANNA Sofia Johansson (1870-1942)

Anna föddes år 1870 på socknen på Aspö, en ö i Mälaren. Hennes föräldrar, Johan Petter Johansson och Charlotta Sofia Andersdotter, och syskon hade gått som inhyse på socknen det vill säga att de hade ingen fast bostad. Just vid hennes födelse verkar de dock ha befunnit sig på en plats som hette Tvåöre enligt hennes födelsenotis.  En månad efter hennes födelse flyttade familjen till Tillinge socken i Uppland där de blev statare på Wappa gård. De verkar haft det bra där då hennes far och mor stannade där så länge de levde. Hennes far dog 1878 och Anna, hennes mor och syskon står senare som fattighjon i Tillinge husförhörslängd för åren 1881 till 1885. År 1885 lämnade hon Wappa gård och arbetade under några år i Alma by och Ogesta i Tillinge. År 1888 lämnade hon Tillinge och flyttade till Svinnegarn socken i Uppsala län. Hon återvände till Wappa gård från Svinnegarn i slutet på 1890. I december 1894 inflyttade hon till Hamra i Botkyrka från Tärna socken i Västmanland.

Karl och Anna gifte sig dagen innan nyårsafton år 1894. I vigselnotisen anges Karl vara statardräng. De borde känt varandra innan de flyttade till Hamra. För det är väl knappats troligt att de gifter sig efter tre veckors bekantskap. Anna har levt i Upplands-trakten och Karl har inte lämnat Botkyrka såvitt jag vet så var deras vägar har korsats tidigare har jag ingen aning om. Gifte de sig för att få arbete? Statarsystemet innebar i regel familjeanställning. Utan en duglig hustru kunde mannen oftast ej få tjänst.

När Karl skrev under sitt statkontrakt innebar det också att hustrun bands till arbete på gården liksom barnen när de var stora nog att arbeta. Anna blev sannolikt mjölkerska vilket oftast var statarhustruns lott. Arbetet som mjölkerska var det jobb som hade lägst status på gårdarna. Ofta påbörjades arbetsdagen så tidigt som kl. 3.30. Inte ens när statarhustrun födde barn fick hon vara ledig någon längre tid. Hon fick arbeta tills värkarna kom och ofta bara vila en dag efter födseln och sen återvända till sitt arbete.
Statarna som arbetade som skogsvaktare, rättare, snickare, kuskar och smeder stod högst i rang på gårdarna medan mjölkerskor och kreatursskötare var lägst i rang. Karl arbetade senare som kusk så jag antar att han kom upp sig lite.

Kontrakten för statare löpte på ett år, från sista veckan i oktober och ett år framåt i tiden. Den sista veckan kallades ”slankveckan” och det var då de bytte arbetsplats. Vägarna var då fulla av folk som flyttade mellan gårdarna.  Statarna flyttade oftast varje år. Det berodde på att deras arbetarbostäder oftast var i uselt skick. Bostaden ingick i lönen oberoende av i vilket skick den var. Den bestod ofta av bara ett rum som samtidigt var kök. Bostäderna var ofta dragiga, kalla och fuktiga. Det var också vanligt med ohyra som löss, kackerlackor och råttor. De så kallade ”Längorna” var vanligast i södra Sverige – i Mellansverige bodde de flesta statare i en- eller tvåfamiljshus.

Karl och Anna stannade på Hamra gård i två år. Deras första barn, dottern Katarina, föddes där i augusti 1895. De arbetade senare på en annan gård i Botkyrka. År 1897 lämnade de Botkyrka för Håtuna, nordväst om Stockholm, där Karl arbetade som kördräng några år på Aske gård. Där föddes sönerna Albin och farmors far Frits. I oktober år 1900 lämnade familjen Stockholms län för Västmanland. Anna var då gravid i 8:e månaden med sonen Ernst som föddes i december. Kanske flyttade de till Västmanland för att komma närmare hennes mor som bor på Wappa gård i Tillinge. I Västmanland blev familjen statare på Wiby med Wad i Harbo socken.

Karta som visar några av de orter som Karl och Anna bodde på

Karta som visar några av de orter som Karl och Anna bodde på

Familjen verkar inte haft det så bra på de gårdar de arbetade utan flyttade varje år under ”slankveckan” i jakt efter någonting bättre. Kanske var bostaden bättre, rättaren snällare eller lönen bättre på nästa ställe? Från Wiby med Wad bar det av till Västerlövsta socken och åren därefter Lycksta gård i Romfartuna socken, Öja gård i Norrby och Ösby gård i Sala landsförsamling. Karl och Anna fick ytterligare tre barn, sonen Arvid och döttrarna Margareta och Elsa.
I slutet av år 1909 flyttade familjen till Brunnby gård i Irsta socken och här verkar familjen haft det bra eftersom de stannade i 7 år. Fotot ovan bör att döma av barnens ålder vara taget runt 1912 och antagligen någonstans i Irsta där de bodde då.

Anna med famnen full av ved.

Anna med famnen full av ved. Fotot är antagligen taget på senare delen av 30-talet.

I oktober 1916 gick flyttlasset nästa gång och då bar det av till Frösåker i Kärrbo socken. Där arbetade Karl Gustaf som kusk och det var också där han dog den 8 juni 1927 i lungtuberkulos. Drygt 15 år efter sin man dog Anna den 3 december, också hon i Frösåker. Hur Anna försörjde sig sina sista år vet jag inte riktigt men det jag vet är att hon enligt  Kärrbos församlingsbok 1930 bor själv i hushållet i Frösåker. Jag antar att hon fick stanna kvar på gården och arbeta efter makens död.

År 1945 avskaffades statarsystemet men det fick varken Karl eller Anna uppleva. Karl levde alltså som statare från 1894 till sin död. Anna var mer eller mindre född in i statarlivet och kom aldrig ur det.

Annonser
Det här inlägget postades i Farmors sida av släkten och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Statarfamiljen Pettersson

  1. Ping: En statarfamilj, ett självmord, ett fosterbarn och en make med delirium – SläktforskarJenny

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s