Ännu mera Sydafrika

Karta över Sydafrikas kust med staden Munster där Carl och Elisabeth startade en skola

Karta över Sydafrikas kust med staden Munster där Carl och Elisabeth startade en skola

Jag gjorde en sökning på Imbizana som var staden som Carl och Elisabeth först bodde i. Då dök det upp träffar på projekt Runeberg i sökresultatet. Projekt Runeberg är ett ideellt initiativ för att digitalisera äldre nordisk litteratur och göra den fritt tillgänglig på internet. Det visade sig att Carl Lundin skrivit flertalet artiklar och brev i Helgelseförbundets tidskrift Trons segrar uppbyggelse- och missionstidning. Här nedan ser ni två av dem.

Från tidskriften Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettiofemte årgången. 1924 /
Hem för de trötta hemkomna missionärerna.
Att en missionär, som vistats större delen av sitt liv på missionsfältet och endast vart sjunde eller vart tionde år hälsar på i hemlandet, behöver ett hem, det ha de flesta missionsvänner insett, och för detta äro vi tacksamma. De större missionssällskapen ha ju ock anskaffat missionärshem. Men dessa hem ställa sig rätt dyra och kunna måhända icke alltid helt fylla behoven.
I många fall kommer missionären hem trött och utsliten, med försvagad hälsa och klen kassa, och det är klart, att ett verkligt hem för honom är av den allra största betydelse. Han är i flesta fall tacksam för allt. Ty fastän han länge försökt stava på läxan att vara nöjd, har ändå han såväl som andra sina mänskliga känslor —. Då han får se, att missions-styrelsen och vännerna göra sitt bästa, för att han skall känna sig riktigt hemma, under tiden han är i hemlandet, så känner han sig vederkvickt. Det är helt naturligt, att han helst vill hava sitt tillfälliga hem i sin hemtrakt och bland sina vänner. Huru skulle det vara, om missionären t. ex. ett år innan han ämnar resa hem . började (helst genom styrelsen) underhandla med vännerna, där han önskar bo, om att skaffa honom ett lämpligt tillfälligt hem? I många fall skulle vännerna glädja sig åt att få göra detta utan några omkostnader för missionen. Men även om missionen skulle behöva hjälpa till med utgifterna, så blir det ändå billigare än att bygga hem och underhålla. Detta synes mig sålunda vara fördelaktigast, även från missionssynpunkt sett.
Själva hava vi, under de två gånger vi varit hemma, på detta sätt fått oss ett verkligt hem, i det att vännerna i Skillingaryd berett det åt oss. Det har icke varit bara tomma rum, som vi fått taga i besittning, utan vännerna ha också hjälpts åt att möblera dem och för övrigt gjort sitt allra bästa, för att vi skulle känna oss så hemma som möjligt, vilket vi ock gjorde. Våra hjärtan värmdes, och vårt mod stärktes genom den kärlek och hjälp, som våra vänner bevisade oss. Gud välsigne och löne dem alla! Min önskan är, att dessa rader finge inspirera några andra vänner till att bereda någon trött hemkommande missionär ett vilohem.
C. E. L u n d i n.

 

Från tidskriften Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjätte årgången. 1935
Brev från C. E. Lundin.
Itongasi M. Si., Munster P. O., Natal, S. Afrika, den 31 dec. 1934.
Kära missionsvänner!
Frid genom Herren Jesus!
Detta år håller nu på att nalkas sitt slut. Först vill jag säga eder alla ett varmt tack för edra förböner och offer för missionen under det gångna året. Lönen väntar den trogne tjänaren, även om hans tjänst varit ringa.
Våra julmöten äro nu över med dopförrättning och söndagsskolfester. Rätt mycket folk har varit samlat, men icke alla ha kommit för att få del av julens stora glädjeämne, Jesus, utan hoppet att få något att äta har dragit många. De ha dock fått höra om Honom, som blev fattig för vår skull, för att vi genom Hans fattigdom skulle varda rika.
Genom flera vänners gåvor till våra söndagsskolor fingo barnen även i år sin vanliga fest och de flitigaste någon extra gåva. Mottagen nu deras tack, alla I som varit med!
Det har varit ganska varmt under julen, och en hel vecka ha stora gräshoppssvärmar nästan ödelagt de inföddas små åkertegar, så att det ser mörkt ut för dem. Julafton var det så tätt med gräshoppor i luften, så det såg ut som en snödag hemma i Siverige. Söndagen före jul samlades vi vid floden, då några som kommit till tron blevo döpta och förenade med församlingen.
Nog går Herrens verk framåt, fast vi ofta tycka, att det går sakta. Vi behöva dock en genomgripande väckelse på vårt fält, och nog vilja ni förena eder med oss att bedja om detta.
Varma hälsningar till alla Jesu vänner.
Edra medarbetare
Elisabeth o. C. E. Lundin.

Annonser
Det här inlägget postades i Farfars sida av släkten och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ännu mera Sydafrika

  1. Ping: Farfars farfar- pojken från Småland som blev båtsman på Gotland | Östra Eds-rötter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s