Hur gör man?

Jag inser att jag slänger mig med ord som husförhör och folkräkningar som kanske inte är så självklara för någon som inte släktforskar. Så det kanske är på sin plats att jag förklarar lite grann hur man går tillväga när man släktforskar och i vilka register man letar.

Hur har jag då gått tillväga när jag släktforskat förutom att fråga ut släktingar om namn, födelsedatum och annat de kan tänkas veta om släkten? Jo, för släktforskaren är det kyrkböcker som utgör grunden för forskningen. Här finns primärkällorna, det vill säga födelse-, död- och vigselböcker, men också husförhörslängder och in- och utflyttningslängder. Nuförtiden har många kyrkoböcker avfotograferats  och man kan läsa dem som digitala bilder på Internet. Om man har abonnemang hos t.ex. Ancestry eller Arkiv Digital kan man alltså sitta hemma och släktforska. Väldigt mycket enklare än som det var förr när man var tvungen att åka till arkiven för att läsa i kyrkböckerna.

Husförhörslängder

Den  källa som kanske ger mest information är husförhörslängderna som ger en överblicksbild över familjesituationen under en tidsperiod på några år. Husförhörslängden är en kyrkobok med uppgifter om alla invånarna i en församling. Dessa blev vanliga från andra delen av 1700-talet, undantagsvis finns det husförhörslängder från 1600-talet. Syftet var i främsta hand att upprätthålla folkbokföring. Den blev också ett hjälpmedel i kyrkans undervisning, i upprätthållandet av kyrkotukten och i befrämjandet av folkhälsan.
Husförhörslängden fördes över varje församling. Den kunde vara uppdelad i flera böcker om församlingen var stor. Boken är oftast uppdelad efter varje rote, sedan efter gårdar och ev. efter familjer.
Innehållet i boken varierade med tiden, platsen och prästen men den kunde innehålla information om:

  • namnet på gården, roten, skattekraften
  • namn på hushållets medlemmar inklusive ev. pigor och drängar (födelseort, år och datum)
  • betyg för katekeskunskap samt (ibland) notiser om läs- eller skrivkunnighet, även innan folkskolan infördes 1842
  • redovisning av nattvard samt husförhör
  •  inflyttad från/utflyttad till ort och datum
  • dödsår (datum); vigsel; vandel (till exempel tjuv eller oäkta om barn). Ibland förekommer även noteringar om personliga drag som prästen hade lagt märke till.
  • vaccinerad mot smittkoppor; värnpliktsnotering (kan användas för vidare forskning hos Krigsarkivet).
Exempel på hur ett husförhör kan se ut.

Exempel på hur en sida i en husförhörslängd kan se ut.

År 1895 ersattes husförhörslängden av en församlingsbok. Då försvann alla anteckningar om religion.

(Källa: Wikipedia)

Folkräkningen

Folkräkningen innehåller uppgifter om alla personer som var skrivna i Sverige vid olika årtionden. Just nu finns 1880, 1890, 1900 och delvis 1910 sökbart i ett register hos Riksarkivet SVAR. För vissa län finns ytterligare årtionden tillgängliga.

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt om släktforskning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s