Johan Westerberg var från Västervik

Johan Westerberg född 1738 i Småland, det är allt som står i Lindes husförhörslängder. Ingenstans finns någon information om när han kom till Gotland eller var i Småland han kom ifrån. Ingen annan släktforskare tycks heller ha någon mer information om hans ursprung.

Första gången jag hittat honom i kyrkböckerna är när han i november 1768 gifte sig med bonddottern Catharina Nilsdotter som bodde i Autsarve, Linde. I husförhörslängderna och i några av barnens födelsenotiser anges Johan vara skomakare men han hade också ett annat yrke skulle det visa sig.

Jag hade inte tidigare tittat i Lindes mantalslängderna och där hittade jag familjen 1778 då de står som inhyse i Hägvalds i Linde. Där nämns ”avskedade hantlangare Westerbergs hustru”. Hantlangare är benämningen på någon inom det militära. Detta var nytt för mig då det ingenstans i husförhörslängden har det stått något om att Johan var militär. Den enda ledtråden om ett militärt liv är att han i husförhörslängden anges dö i Karlskrona 1789 men det är ju långt senare än när han nu anges vara avskedad hantlangare.

Av en händelse hittar jag in på webbsidan om gotlands försvarshistoria och där hittar jag information om soldater som ingått i Gotlands artilleri. Till min stora glädje hittar jag en Johan Westerberg som stämmer väl överens med min Johan. När jag sedan tittar i generalmönsterrullorna framgår det att han antogs som artillerihantlangare (nr 59) omkring 1769 i von Hökerstedts kompani i Gotlands artilleri. Enligt generalmönsterrullorna från 1773 så är han nästan 35 år gammal, det vill säga född omkring 1738, och från Västervik. Det står också att han har varit artillerist i över tre år, att han är gift och skomakare. I generalmönsterrullan från 1775 kan man också läsa att han var 5 fot och 3 tum lång vilket motsvarar drygt 156 cm.

Som jag nämnt tidigare så hittade jag familjen först i mantalslängden för år 1778 där endast Johans hustru nämns. I 1780 och 1781 års mantalslängd nämns Johan Westerberg som inhyse i Hägvalds. Därefter är det bara avskedade hantlangare Westerbergs hustru som nämns. Det står också att hon har små barn. Kanske bodde Johan borta under dessa år eftersom hans namn inte skrivs ut i mantalslängden. Från 1787 nämns inte längre Westerbergs hustru men det står att det är ”fattiga som bor på grunden” i Hägvalds. Kanske är det Catharina och hennes barn som avses.

I 1777 års generalmönsterrulla anges att Johan fick avsked i april vid den senaste generalmönstringen som var 1775. Det verkar som att han fullgjort sitt kontrakt på sex år och det var därför han fick sluta. Johan verka dock inte lagt militärlivet på hyllan efter detta utan i den sista husförhörslängden där Johan finns med står det antecknat att han dog i Karlskrona 1789. Jag hittar att en Johan Westerberg dog den 28 maj 1789 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Han anges då ha varit med i en olycka där han blivit så svårt bränd att han dött på sjukhuset. Även om hans dödsålder (48 år) inte riktigt stämmer överens med hans angivna födelseår så borde det vara han. När han dog anges han vara volontär i von Franckens kompani. Jag har inte lyckats hitta honom i generalmönsterrullorna efter 1777 men troligen var han volontär som artilleripersonal i flottan, som sjöartillerist. De kallades även marinärer och deras främsta uppgift var att betjäna sjöartilleriet.

Vad gäller Johans ursprung så framgår det av husförhörslängder och generalmönsterrullorna att han var född 1738 i Västervik. Mer än så vet jag inte i dagsläget. Det föddes tre stycken Johan i Västervik 1738 men ingen med en far med efternamnet Westerberg. Däremot finns det en Johan vars mor hette Westerberg i efternamn så det kan vara ett spår värt att undersöka vidare. Kanske var Westerberg ett namn han tog sig när han blev skomakargesäll då det var vanligt inom hantverksyrkena att man tog sig ett annorlunda efternamn för att folk skulle kunna skilja dem från mängden. Att han valde just Westerberg var kanske inte så konstigt eftersom att han kom från Västervik eller så var det inspirerat av hans mors efternamn.

Stina Gardrut Maldesdotter från Tass

Stina Gardrut (Gertrud) Maldesdotter föddes den 5 februari 1780 i Tass i Hejde socken på Gotland. Hon var min farfars farmors farmor och var dotter till Christina Nilsdotter och Malde Michelsson. Modern var hemmadotter i Tass och där verkar släkten ha bott i några generationer. Fadern kom från Gandarve i Alva socken.

Modern hade varit gift tidigare så det fanns fyra äldre halvsyskon när Stina Gardrut föddes. Christina och Malde gifte sig i november 1778.

Fadern var artillerist och dog enligt hans bouppteckning i Finland år 1789. Kanske var det vid slaget vid Svensksund som var den 24 augusti. Han var då bara 37 år gammal. Stina Gardrut blir faderslös endast 9 år gammal och hennes mor änka för andra gången vid 44 års ålder.

Tragiskt nog tog modern livet av sig. Jag har inte hittat någon anteckning om vad som kan ha lett fram till detta. Hennes död finns inte heller nedtecknad i dödboken.
I husförhörslängden står ”afhändt sig själf lifvet d. 17 oct 1796 och blifvit af skarprättaren begravn.”. En skarprättare är samma sak som bödel.

En dryg vecka efter sin mors självmord gifte sig Stina Gardrut med den 11 år äldre Nils Johansson Westerberg. Hon var då bara 16 år gammal. Nils använde sig av flera efternamn under sin livstid Johansson, Westerberg och Lindelius.

Efter giftermålet flyttade de till Tass. Nils har efternamnet Hansson i Hejdes husförhörslängder vilket måste vara ett misstag av prästen.

De bodde i Tass i omkring 15 år och där föddes deras sex första barn. Men sen hände någonting, år 1813 är familjen plötsligt inhyse på Tass grund. Året därpå flyttade de och blev inhyse på Kauparve ägor. Samma år började Nils arbeta som sjöman och använda efternamnet Lindelius. Tre barn till föddes. År 1823 flyttade Nils och Stina Gardrut med sina två yngsta barn till Visby stadsförsamling. Här arbetade Nils som fångknekt och de bodde i Klinteroten, tredje kvarteret, hus nr 99 (landsfängelset). Visby landsfängelse var inrymt i och bredvid Kajsartornet i Visby ringmur. De återvände dock till Hejde några år senare, omkring 1827, men Nils stannade inte så länge. 1828 återvände han själv till Visby och arbetade som vaktmästare på arbetshuset i Visby. Ett arbetshus var ett ställe dit vanartiga ynglingar, tiggare, lösdrivare och arbetslösa kunde skickas. Det verkar som att Stina Gardrut bodde kvar i Hejde och Nils i Visby. Nils finns inte antecknad i Hejde med Stina Gardrut efter 1828. Man undrar ju om de träffades då och då eller om detta var en form av skilsmässa och att de bara var gifta på ”pappret”.

Stina Gardrut bodde i Hejde resten av sitt liv såvitt jag kunnat se. Till en början bodde hon med yngsta sonen Anders och svägerskan Cajsa Stina Westerberg på Kauparve grund. Det står antecknat ” Utfattig. Mannen Vaktmästare vid arbetshuset i Visby” i husförhörslängden. Sonen Anders flyttade 1838 men de två kvinnorna fortsatte att bo tillsammans på Kauparve grund fram till 1845. I husförhörslängden står Stina Gardrut som änka. Hennes man Nils dog nämligen i januari 1841 i Visby. Han benämns felaktigt som änkling i sin dödsnotis. Stina Gardrut är i allra högsta grad levande i Hejde. Hon flyttade från Kauparve grund år 1845 men jag har inte lyckats tyda var men det ser ut att vara inom socknen.

Jag har aldrig sett någon annan släktforskare ha ett dödsdatum för Stina Gardrut och det kan bero på att när hon flyttade tillbaka till Hejde från Visby omkring 1827 så är prästen slarvig och kallar henne Andersdotter Lindelius i efternamn. Det borde ju varit Maldesdotter Lindelius. Detta fel följer med henne enda till dödsnotisen där hon skrivs som Stina Gardrut Andersdotter Lindelius. Stina Gardrut dog av vattensot (Vattusot eller vattensot innebar vattenfyllda svullnader, eller ödem, i olika organ i kroppen) den 21 januari 1847 någonstans i Hejde.

Y-DNA – ny haplogrupp, intressanta träffar och projekt

Ny haplogrupp

Sedan jag analyserade min pappas Y-DNA hos FamilytreeDNA (FTDNA) och gjorde ett s.k. BigY-test har hans haplogrupp ändrats flera gånger. Han har kommit allt längre ut på sin kvist på I1-grenen i det stora haploträdet. Ett tag bildade min pappa och en träff en egen kvist. Nu är pappa ensam igen då den närmaste träffen bildat en ny kvist med en annan träff. Eftersom alla tre låtit företaget Y-full analysera deras YDNA så har de fått en tidsuppskattning för när deras gren delades. Yfull har uppskattat att deras gemensamma ana föddes för omkring 325 år sedan, dvs senare delen av 1600-talet.

Karta över träffarna på Y37 och var de har sina äldsta kända anor på fädernet. Svart stjärna: Hjortsberga (pappa), Grön stjärna: Fridlevstad, Blå stjärna: Tofteryd, Gul stjärna: Hjärtlanda, Lila stjärna: Horn och Röd stjärna: Östergötland

Y37

Innan BigY-testet så gjorde jag ett s.k. Y37-test. För ett par månader sedan dök det upp en nära träff på Y37 med en genetic distance (GD) på 0. Han är i dagsläget den bästa träffen på detta test. Hans äldsta kända ana på fädernet levde i Tofteryd i början på 1800-talet, bara några mil från Hjortsberga där min pappas äldsta kända ana levde. I dagsläget har pappa 11 träffar på sitt Y37-test varav 7 finns inom spannet GD 0-2. Samtliga av dessa har äldsta kända ana i Sverige. Min pappas fyra bästa träffar på Y37- nivån har äldsta kända anor på fädernet i Hjortsberga i Kronobergs län (här vet vi att gemensam ana föddes 1816), Tofteryd i Jönköpings län och två stycken i Fridlevstad socken i Blekinge län.

Projekt

För att få ut så mycket som möjligt av sitt DNA-test är det bra att gå med i olika projekt hos FTDNA. För några månader sedan gick jag med i ett projekt som behandlar haplogrupp Z382 och dess undergrenar. Troligtvis uppstod (muterade) Z382 i södra Sverige för ungefär 3700 år sedan d.v.s under bronsåldern. Sverige var då befolkat en bit över Vänern samt Öland, Gotland och den svenska östkusten. Min pappa finns ett antal kvistar ut på Z382. En av dess kvistar uppstod för omkring 1500 år sedan d.v.s under järnåldern. Det är den kvist som pappa delar med de två träffarna med ursprung i Blekinge ( det är endast de som gjort BigY-tester) och som uppskattas att dela en gemensam ana för ca 325 år sedan.

Haplogrupp H1bs – en uppdatering

Karta över var mina närmaste träffars äldsta kända ana på mödernet levde. Svart stjärna: Harplinge (jag), Blå stjärna: Nödinge, Grön stjärna: Svenarum, Röd stjärna: Skärstad och Gul stjärna: Dalhem

Det är nu några år sedan jag testade mitt mitokondrie-DNA (mtDNA) på FTDNA. Idag har jag 50 stycken träffar. Av dessa är det sex stycken som ligger inom genetic distance (gd) 0 (3 st) och 1 (3 st). Samtliga har äldsta kända ana på mödernet i Sverige. Tre av dessa verkar ha en gemensam kvinnlig ana som föddes i Dalhem socken, Kalmar län i mitten av 1600-talet. Det är intressant att alla träffar ändå finns inom ett relativt begränsat område. Dessa träffar ser ut att bilda en gradient mot östkusten. Mina två närmaste träffar finns i Göteborgs-trakten och Svenarum i Jönköpings län men också en i Dalhem socken på östkusten.

Yfull har tidigare endast tagit emot och analyserat Y-DNA men för ett par veckor sedan började de också att ta emot mtDNA och jag skickade in mitt DNA dit. Jag fick en ny haplogrupp, H1bs3 och bildar numera en grupp med fyra andra. En av dem är en av mina svenska träffar på FTDNA och ett test kommer från en studie på danskar. De två andra testerna är okända var de härrör ifrån. Tidsuppskattningen för min haplogrupp är att vår gemensamma ana levde för omkring 3500 år sedan.

DNA-träffar på de flesta av mina närmaste släktgrenar

För de flesta av mina närmaste släktgrenar har jag fått DNA-träffar där jag lyckats hitta gemensamma anor.  Givetvis är inte alla DNA-träffar av jättebra kvalité och i vissa fall kan jag inte vara helt säker att det är just den gemensamma ana som jag hittat som är den korrekta.

Om jag utgår från min mamma, pappa och farmor som jag har DNA-testat så har jag DNA-träffar på deras 8 närmaste släktgrenar, d.v.s farfars far, farfars mor, farmors far etc,  med ett  undantag.  Det är på min mammas farmors mors sida. Hon hette Amanda KRISTINA Johansdotter och föddes 1858 i Krokstad, en socken som ligger i Bohuslän norr om Uddevalla.

Min mamma har fått en hel del träffar med anor i Bohuslän och Norge som borde härröra från Kristina men inte en enda har jag kunnat hitta gemensam ana med. De verkar vara alldeles för avlägsna träffar. När jag tittade närmare på Kristinas anor så är det kanske inte så konstigt. Hennes föräldrar fick tre barn men det är bara Kristina som överlever till vuxen ålder. Går jag ännu ett steg tillbaka visade det sig att hennes far Johannes var den enda av hans syskon som fick barn. Likaså var det för modern Olena.  Gemensam ana på denna gren kan alltså tidigast  finnas sex generationer bakåt sett från min mamma. Dessa levde på 1700-talet. 

Min släkt har levt i byn Vammar som gav namn till Valdemarsvik

När jag knäckte gåtan gällande Margareta Andersdotters föräldrar så kunde jag forska vidare flera generationer på hennes mor, Catharina Persdotters, sida. Då hamnade jag i nya socknar där jag inte hittat anor förut som Gryt och Ringarum. Jag löste dessutom ett par DNA-träffar. Catharina härstammade från byn Vammar som hörde till Ringarum socken. Här bodde släkten i flera generationer på 16- och 1700-talet. Det är så långt jag har lyckats komma men de bodde säkert här innan dess också. Vammar var den by som gav upphov till namnet Valdemarsvik och låg någonstans där Vammarområdet ligger idag.

På Bygdeband kan man läsa följande om Vammar: ” Vammar gård (by) är den plats som har gett namn åt Valdemarsvik. Nämns redan 1383 och skrivs då ”Wagmare” – troligen sammansatt av det fornsvenska ordet vagher (vik) och mar (sank äng).”

Catharina Persdotter föddes år 1768 och hennes föräldrar var Per Hemmingsson och Margareta Månsdotter. Fadern Per var född i Vammar.

I mantalslängden för år 1771 anges sex stycken bönder bo här. Några av dem är släkt med varandra.

I första husförhörslängden som sträcker sig över åren 1774 till 1779 ser det ut att bo 3 – 4 familjer i Vammar. Det beror på hur man räknar. Flera av dem verkar vara släkt med varandra och det är oklart om de hörde till samma hushåll eller inte. År 1780 ser det ut att bo sex familjer i Vammar.

Den äldsta ana som levde i Vammar som jag känner till idag var Hemming Svensson som dog år 1700 i Vammar. I 1662 års mantalslängd nämns Hemming och hans hustru Elin Staffansdotter.

Båtsman Kompass och fregatten Eugenie

Bild från Wikipedia. Fartygsportätt av Eugenie från 1905, målad av Jacob Hägg-

Båtsman Kompass öde fann jag när jag forskade på min farfars morfars mors syskon. Farfar morfars mor hette Anna Catharina ”Anna Kajsa” Jakobsdotter Gervalder. Hon var dotter till båtsmannen Jakob Gervalder och Christina Margareta Nilsdotter. Hon föddes 1821 i Öja socken på Gotland och var äldst av sju syskon. En av hennes syskon var Johannes Niklas Jakobsson Gervalder född 22 mars 1831. År 1848 antogs han som båtsman i Havdhem socken på Gotland och fick namnet Kompass. I Havdhems husförhörslängd hittade jag en notis om att han avled den 12 april 1853 på fregatten Eugenie. Det ville jag förstås veta mer om. Så genom lite googlande hittade jag  information om denna fregatt och även hur och var Johannes Niklas dog.

På wikipedia kan man läsa att Eugenie var en svensk fregatt och ett segelfartyg  med 40 kanoner. Som det första svenska örlogsfartyg någonsin genomförde Eugenie under åren 1851-1853  en världsomsegling under Christian Adolf Virgins befäl. Syftet med världsomseglingen var att främja svensk handel i världen. Sjöofficeren Carl Johan Alfred Skogman gav senare ut en resebeskrivning om världsomseglingen som heter Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853. Jag hade tur och hittade boken hos Projekt Runeberg där man scannar och laddar upp gamla böcker.

Såhär skriver Carl Skogman i sin bok om manskapet ombord:

”Till besättning uttogs ungt och friskt manskap, så att större delen var under 30 års ålder. Önskan att deltaga i expeditionen var bland flottans gemenskap så liflig, att de flesta kompani-chefer öfverhopades med ansökningar om kommendering dertill. Ingen behöfde således mot sin vilja kommenderas, och denna omständighet torde i ej ringa mån hafva bidragit till det goda, ja märkvärdiga helsotillstånd, som nästan oafbrutet fortfarit under hela expeditionen, oaktadt ganska  starka afbrott i klimat förekommit. Med undantag kanske af skämd 
proviant, bidrager intet så mycket som hemlängtan och nedslagenhet 
till de ombord mest förekommande sjukdomar. ”

Man kan väl anta att Johannes Niklas såg fram emot resan och var väldigt stolt över att bli uttagen till denna resa. Med trehundrafemtio man ombord, officerare och vetenskapsmän inräknade, avseglade Eugenie i september 1851 från Karlskrona mot sitt första stopp som var Portsmouth i England. Därefter bar det av mot Portugal, Brasilien, Uruguay, Argentina och en rad andra länder. 

Johannes Niklas var med på nästan hela resan men dog på hemvägen den 12 april 1853.  I Carl Skogmans bok kan man läsa följande om Johannes Niklas död:

”Under vistandet i Kap, förlorade vi ytterligare en af våra skeppskamrater, båtsmannen Kompass, som efter en längre febersjukdom afled d. 12 April, och blef begrafven i land tvänne dagar derefter. ”.

Johannes Niklas slutade alltså sina dagar, endast 22 år gammal, i Kapstaden i Sydafrika och där någonstans ligger han begravd. Drygt två månader senare, vid midsommartid 1853, kom resten av besättningen hem till Sverige. Världsomseglingen hade väckt stor uppmärksamhet, kanske framförallt på grund av en djärv segling genom Magellans sund. Besättningen som kom hem ansågs vara hjältar och kallades för ”Eugeniamännen”.  

Det finns inga direkta ättlingar efter Johannes Niklas, han hann aldrig gifta sig och fick inga barn såvitt jag vet. Johannes Niklas var morbror till min farfars morfar Karl Niklas Karlsson Brax. Karl Niklas föddes samma år som morbrodern dog så de träffades aldrig men kanske fick han höra berättelser om hans världsomsegling. 

Databas över forntida mtDNA

Om man vill hitta information om DNA-kusiner som levde för flera tusen år sedan så finns det en databas där man kan hitta information om  fornlämningar där man har analyserat mitokondrie-DNA (mtDNA). Sidan heter Ancient mtDNA database och hittas här: www.amtdb.org 

Jag gjorde en sökning på min egen haplogrupp som är H1bs och fick endast en träff. Denna träff har jag skrivit  ett inlägg om tidigare. Det är en man som hittades i en bronsåldersgrav i Storbritannien.

När jag söker på min farmors haplogrupp K1a4a1 så får jag åtta träffar. Det är både män och kvinnor som hittats på olika platser i Europa. Två kvinnor som levde under Neolitikum (4000-1700 fKr) har hittats i Spanien och Storbritannien. Fyra personer (tre män och en kvinna) har hittats i Spanien, Portugal och Tjeckien. Dessa ska ha levt under den s.k. kopparåldern som i huvudsak pågick 2700-1700 fKr. Slutligen är det två kvinnor som hittats i Storbritannien och Polen vilka ska ha levt under bronsålder (1700-500 fKr).

Dessa fynd är alltså släkt med min farmor. Långt bak i tiden knyts de ihop genom en gemensam moder.

Min faderslinje

För ett drygt år sedan lät jag FTDNA analysera min pappas Y-DNA. Y-DNA är det DNA som endast ärvs från far till son. Genom att analysera detta DNA får jag reda på vilken haplogrupp min raka faderslinje har. Jag har även gjort en fullständig analys av Y-DNA genom ett s.k. Big Y -test. Slutligen har jag skickat resultatet till företaget Y-full för ytterligare tolkning av Y-kromosomen. Efter analys placerar Y-full ens haplogrupp för Y-DNA i det stora haplogruppsträdet.

Det jag vet idag om min äldsta ana på min raka farslinje är att han hette Nils Nilsson och dog i Hjortsberga socken i Kronobergs län år 1755. Min pappa har fått flera bra träffar på sitt BigY-test på FTDNA. De två allra bästa har exakt samma haplogrupp som min pappa och de är släkt med varandra några generationer bakåt i tiden och deras äldsta ana på fädernet föddes i Fridlevstad socken i Blekinge län i slutet på 1600-talet.

En av min pappas träffar lät även analysera sitt Y-DNA hos Yfull. Resultatet blev att min pappa och han bildar en egen gren i det stora Y-trädet. Åldersbestämning för denna gren har uppskattats till att den bildades för omkring 1550 år sedan och vår gemensamma ana levde för omkring 375 år sedan. Detta skulle innebära att vår gemensamma ana föddes i början på 1600-talet. Kanske ett par generationer längre tillbaka än vad vi har lyckats forska fram hittills.

Hjortsberga och Fridlevstad socken ligger bara omkring 12 mil ifrån varandra så det är inget jätteavstånd.  Antagligen levde vår gemensamma ana någonstans i de här trakterna. Kanske var det i Fridlevstad eller i Hjortsberga eller någonstans däremellan.

Test på FTDNA, Ancestry och MyHeritage

För en tid sedan gjorde jag ett DNA-test på Ancestry samt förde över de existerande DNA-testerna som jag gjort via FTDNA till Myheritage. Jag kan konstatera att de allra bästa träffarna finns på FTDNA men jag har fått några intressanta träffar där jag lyckats hitta gemensamma anor på både Ancestry och Myheritage.

På Ancestry har jag i dagsläget 137 träffar som räknas som bra träffar. Sju av träffarna anses vara nära träffar.  För fem av dem har jag lyckats hitta gemensam ana. Två av dem härstammar från min farmors fars sida. En av dem är en tjej som härstammar från min farmors fars syster. Den andra träffen härstammar från min farmors farmors syster. De andra träffarna härrör från min mormors sida. Det är två kusiner till min mamma och en syssling. Två av träffarna saknar tyvärr  träd och  svarar inte på mejl men de verkar härstamma från min mormors sida.

På Myheritage så fick min farmor flera amerikanska träffar som härstammar från Jan Olsson och Anna Cajsa Persdotter som levde i Västerås Badelunda på 1800-talet. Dessa träffar inklusive min farmor härstammar från tre av deras barn. Jan Olsson och Anna Cajsa Persdotter hittas på min farmors fars sida. Hon har också fått bra träffar på sin mormors mors sida. De är ättlingar till Anders Petter Jönsson som föddes 1811 i Östra Ed.

Sammanfattningsvis så är det bra att sprida ut sina tester på olika test-företag. Min mammas kusiner hade jag exempelvis missat om jag inte testat mig hos Ancestry.